2016-02-26 08:00Pressmeddelande

Vad gör öringen på vintern?

null

Ett tak över huvudet i form av ett istäcke påverkar öringars beteende. De blir mer aktiva och mindre stressade visar forskning vid Karlstads universitet. Klimatförändringarna som leder till mildare vintrar medför dock ändrade livsvillkor för fisken och kan på sikt bli ett problem för deras överlevnad.

Fisk i kallt vatten – munsbit för mink
Eftersom fiskar är växelvarma, antar deras kroppar en temperatur som ligger nära vattnets. Därför blir fiskar mycket långsamma i nollgradigt vatten. Detsamma gäller inte för däggdjur och fåglar, som är varmblodiga.
- Många rovdjur som lever i närheten av bäcken, som till exempel mink, har därför ofta mer fisk i sin diet på vintern än på sommaren. Långsamma fiskar i kallt vatten är lätta byten, säger Johan Watz, som forskar om öringens beteendeekologi. Men öringar har utvecklat ett motdrag – de ändrar sitt aktivitetsmönster på vintern.

Öringar är aktiva både på dagen och på natten under sommaren, men reducerar sin dagaktivitet vintertid för att undvika rovdjur. För att minska exponeringen dagtid ligger de ofta gömda under stenar eller nedgrävda i gruset på botten av bäcken och kommer endast fram på natten för att söka föda. För att överleva måste öringar alltså balansera risken för att exponera sig för rovdjur mot behovet att få i sig tillräckligt med föda. Ett snedsteg från denna balansgång kan innebära antingen att hamna i en minks mage eller att dö svältdöden.

Istäcket skyddar
Ett istäcke kan hindra de landlevande rovdjuren från att komma åt öringarna. Det medför att öringarna kommer att vara mindre stressade, vilket gör att de inte behöver göra av med onödig energi på att hela tiden vara vaksamma. Ett tak över huvudet i form av is lugnar fiskarna. Istället för att ligga gömda kan de under istäcket öka sin dagaktivitet och söka föda utan att oroa sig för att bli uppätna. Dessutom fungerar istäcket som ett isolerande lock på bäcken. Utan detta lock skulle värmeutstrålning under kalla nätter få till följd att isbildning sker nere på botten och i den fria vattenmassan. Dock betyder den överfrusna bäcken att till exempel mink och utter kan få problem att finna mat. Det som är bra för öringarna är dåligt för de djur som har öring som föda. Minkarna får då istället rikta in sin jakt på alternativa bytesdjur, som småfåglar och gnagare.

- Det är möjligt att förändringar i isbildning kommer att få konsekvenser till och med utanför bäckens ekosystem, då alternativa bytesdjur för de landlevande rovdjuren kommer att klara sig bättre när till exempel mink kan rikta in sig på att uteslutande jaga fisk.

Temperaturen spelar roll
Klimatförändringarna har effekter på vinterförhållandena i våra vattendrag. Temperatureren kommer att öka och variera mer och nederbörden kommer i större utsträckning att falla som regn istället för snö. Perioder med ett stabilt istäcke blir troligen kortare och förhållandena på vintern i rinnande vatten kommer att bli än mer dynamiska. Fiskarna i bäcken kan komma att få det svårt att hantera konsekvenserna av stora svängningar i till exempel temperatur och vattenflöde, eftersom anpassningen medför en stress. Därtill ökar riskerna att bli uppätna av landlevande rovdjur när isen som skyddar mot attacker från luften saknas.

För mera information kontakta Johan Watz, doktor i biologi, på tel 054 700 2267 eller johan.watz@kau.se

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.


Om Karlstads universitet

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och 1 200 anställda. Karlstads universitet - vi utmanar det etablerade och utforskar det okända.