Underhållningsvåldets lockelse

Skildringen av andra världskriget i "Band of Brothers" anses som bra kultur. "Inglourious Basterds" som också utspelar sig under andra världskriget avfärdas som spekulativ våldsporr. Varför? En forskargrupp vid Karlstads universitet har studerat underhållningsvåld i populärkulturen. Den 16 september släpps deras bok Våldsamma fantasier.

- Fiktionsvåld finns i alla medier. Istället för att fastna i diskussioner om hur man skulle kunna begränsa spridningen har vi haft utgångspunkten att fiktionsvåldet även i fortsättningen kommer att utgöra ett betydande inslag i de flesta människors kulturkonsumtion, säger Magnus Ullén, professor i engelska och redaktör för boken Våldsamma fantasier.

Få belägg för att våld skapar våld
"Motorsågsmassakern" skapade stor oro när debattprogrammet Studio S visade klipp från filmen 1980. Men att Sveriges befolkning skulle börja begå våldsamma handlingar på grund av detta råder det delade meningar om.

- Det finns en föreställning om att fiktionsvåld tar över vårt sätt att handla, men det finns väldigt lite belägg för det. Däremot finns det flera exempel på att många tror att fiktionsvåld gör oss våldsamma. Stanley Kubricks "A Clockwork Orange" blev till exempel beskylld för att göra ungdomar våldsamma, trots att den egentligen omkullkastar resonemanget att vi skulle bli våldsamma av att ta del av fiktionsvåld. Där avprogrammeras huvudpersonen från våldshandlingar genom att matas med bilder av våld, säger Magnus Ullén.

- Hur vi påverkas beror också på om man ser på det fiktiva våldet som konst eller exploatering. Ett exempel är hur John Ajvide Lindqvist förvandlar det videovåld som väckte ramaskri i den svenska debatten för tre decennier sedan till konst i romanen Lilla stjärna.

- Det finns också exempel på hur grovt våld kan göras mer lättsmält, bland annat i de två populära TV-serierna Dexter och 24. I många samhällen är våld också en del av vardagen, tänk Syrien och Gaza. I sådana sammanhang kan fiktionsvåld vara nödvändigt för att vara sann mot en historisk verklighet, säger Magnus Ullén.

Skräckfilm i samband med boksläpp
Boken Våldsamma fantasier rymmer fem fallstudier kring underhållningsvåldets plats i dagens samhälle. Författare är Anders Jacobsson, lektor i interkultur, Magnus Ullén, professor i engelska, Johan Wijkmark, lektor i engelska, och Sofia Wijkmark, lektor i litteraturvetenskap, som alla tillhör Institutionen för språk, litteraturvetenskap och interkultur vid Karlstads universitet, samt Erik van Ooijen, forskare i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.

I samband med boksläppet den 16 september bjuds personal och studenter på skräckfilm i Fryxellsalen, 1B 306, klockan 15.15-18.00. Ingen anmälan behövs, men platserna är begränsade. Då visas Werner Herzogs "Nosferatu - nattens vampyr" från 1978.

För mer information kontakta Magnus Ullén, telefon 070-7482724.

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.