Svårt för skolsköterskor att upptäcka sexuella övergrepp

I en ny avhandling från Karlstads universitet visar det att skolsköterskan har potential att upptäcka och stödja utsatta barn genom de regelbundna kontakterna i samband med hälsosamtal, vaccinationer och spontanbesök samt medverkan i skolans hälsopedagogiska arbete. Skolsköterskans hälsosamtal med eleverna behöver dock fördjupas med frågor om utsatthet för våld och övergrepp.

I Lisbet Enghs avhandling ”Skolsköterskans möjlighet att upptäcka och stödja barn som far illa eller riskerar att fara illa” var det övergripande syftet att öka kunskapen om skolsköterskans möjlighet att upptäcka barn som far illa eller riskerar att fara illa samt införandet av stödinsatser.
Avhandlingen grundar sig på fyra delstudier, som baseras på fokusgruppsintervjuer och populationsdata från elevhälsodatabasen ELSA.

Vad kom du fram till för resultat?
- Jag kom fram till att skolsköterskan är angelägen om att upptäcka och ge stöd till barn som far illa eller riskerar att fara illa, säger Lisbet Engh, doktorand i folkhälsovetenskap. För detta krävs tillitsfulla relationer mellan skolsköterskan och eleven, föräldrar och övrig skolpersonal.

Det krävs också tillit till det system som ska hjälpa barn. Då skolsköterskan upplever brister i detta system riskerar skolsköterskan att hamna i etiska och juridiska dilemman som leder till att anmälan inte görs till socialtjänsten trots anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa. Om det är uppenbart att ett barn far illa tvekar dock inte skolsköterskan att anmäla. Resultaten visar att samverkan mellan elevhälsan och socialtjänsten kan utvecklas.

Svårt att hantera övergrepp
- Noterbart var att skolsköterskorna upplevde det svårt att hantera sexuella övergrepp som elever utsatts för, vilket därmed försvårade upptäckt. Min avhandling visar vidare att familjehemsplacerade flickor rapporterar betydligt mer psykisk ohälsa uttryckt i psykologiska och psykosomatiska symtom än övriga jämnåriga flickor som inte var placerade i familjehem. Förvånande var att denna skillnad inte sågs mellan pojkarna.

Resultatet visar vidare att elever med god skolanknytning i hög utsträckning var nöjda med sin skolprestation. Däremot var familjehemsplacerade elever med låg grad av skolanknytning mer missnöjda med sin skolprestation jämfört med elever som inte var familjehemsplacerade. Detta visar skolanknytningens viktiga betydelse för att eleverna ska känna sig nöjda med sitt skolarbete. Skolanknytning handlar om trygghet, trivsel, delaktighet, relationer till lärare och skolkamrater samt stöd i skolan.

Vad tillför din avhandling området?
Avhandlingen visar också betydelsen av skolsköterskans tillgänglighet för eleverna. Familjehemsplacerade barns hälsoundersökningar behöver kompletteras med frågeställningar kring läs- och skrivutveckling samt traumatisering för att deras behov av stöd ska kunna tillgodoses. Genom att främja en god skolanknytning, vilket ingår i skolans kompensatoriska uppdrag, kan den upplevda skolprestationen höjas för alla elever och inte enbart för familjehemsplacerade barn.

Kontakt

Lisbet Engh, doktorand i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, mobil: 076-324 43 59

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.