Studiebesök - lärande som påverkar

Studiebesök är något som ofta uppskattas av eleverna och som lärarna tror är bra. Men studiebesökets betydelse för lärandet är inte så utforskat. Vilka didaktiska utmaningar och möjligheter kan ett studiebesök generera? Therese Halvarson Britton har skrivit en licentiatavhandling i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, där hon beskriver elevers tal om islam före, under och efter ett studiebesök i en moské.

Therese Halvarson Britton arbetar som religionskunskapslärare sedan 20 år tillbaka. Hon har ofta gjort studiebesök med sina egna elever, något som verkar uppskattas. Tidigare forskning om hur studiebesök påverkar lärande och attityder hos eleverna är dock knapp såväl nationell som internationellt.

- Trots att både lärare och elever är positiva till studiebesök, genomförs de ganska sällan av olika anledningar. Jag ville undersöka utmaningar och möjligheter med studiebesök ur ett religionsdidaktiskt perspektiv. Att det blev ett studiebesök i just en moské, var mer en slump. Men det blev väldigt intressant, säger Therese Britton.

Tre mönster

Genom loggböcker, intervjuer och deltagande på lektionerna kunde hon kategorisera elevernas tal om islam före, under och efter studiebesöket. Tre tydliga grupper kunde urskiljas:

- De elever som från början gav uttryck för en positiv bild av islam, förstärktes i sin inställning. Guiden, en svensk person som konverterat till islam, gav en idealbild av religionen. ”Det här är islam i sitt ursprung”.

En grupp elever talade mer kritiskt om islam från början med egna erfarenheter i bagaget. Några hade flytt från krigshärjade, muslimska länder.

- De här eleverna uttalade sig fortfarande kritiskt efter studiebesöket och tyckte inte att guiden gav en trovärdig bild av islam. Idealbilden krockade med deras verklighet. Här blir den religionsdidaktiska utmaningen tydlig – när religionens grundlära krockar med en praktisk tillämpning.

Det tredje mönstret som var tydligt var elever som direkt efter studiebesöket talade mer positivt om islam, men som efter en tids reflektion återtog den tidigare kritiska hållningen.

Artighetsnorm

Något som också blev framträdande under studiebesöket var hur ett slags artighet hindrade mera kritiska frågor om exempelvis genusperspektivet – ett ämne som inte berördes nämnvärt av guiden.

- Det fanns en tydlig svårighet att våga ställa kritiska frågor och samtidigt vara fortsatt artig. Men artighetsnormen förde också positiva saker med sig, till exempel kunde tjejerna ta mer plats än i klassrummet, säger Therese Halvarson Britton.

En av slutsatserna i licentiatavhandlingen är att eleverna verkar relatera till egna livserfarenheter och ser sin egen roll i högre grad vid studiebesök än de gör i klassrummet. Vid besöket i moskén positionerade sig eleverna tydligt utifrån sin egen övertygelse, vare sig den är religiös eller icke-religiös.

- Jag tror det behövs fortsatt forskning om studiebesök som form för lärande och särskilt med tanke på undervisning i religionskunskap. Jag skulle gärna vilja att utifrån samma teoretiska perspektiv jämföra med ett studiebesök i en kristen kyrka, säger Therese Halvarson Britton.

---

Therese Halvarson Britton har en lektorstjänst vid Globala gymnasiet i Stockholm och är knuten till Stockholms stads centrum för SO-didaktik, vilket drivs av lektorer på Globala gymnasiet. Förutom undervisning arbetar hon med religionsdidaktisk utveckling för yrkesverksamma lärare. Hon la fram sin licentiatavhandling i slutet av förra året inom forskarskolan på Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik vid Karlstads universitet.

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.