Stora skillnader för engelskans muntliga nationella prov

En ny studie från Karlstads universitet visar att det är stora skillnader mellan olika skolor vad gäller förutsättningar för att genomföra det muntliga nationella provet i engelska i årskurs 9. I praktiken genomförs det på helt olika sätt, trots att de nationella proven ska bidra till likvärdig bedömning.

Erica Sandlund och Pia Sundqvist, båda docenter i engelska vid Karlstads universitet, har under de senaste fyra åren forskat om nationella prov. De har fokuserat på provet i nian och den muntliga delen i engelska. Där är eleverna indelade i par eller smågrupper och förväntas samtala om en mängd olika ämnen. Läraren sitter med under provet och ansvarar för att bedöma varje elevs prov.

Forskarna genomförde en enkät bland engelsklärare i hela landet, som en del av forskningsprojektet ”Testing Talk”. Enkäten kompletterades med ett antal lärarintervjuer.Syftet var att få en bild av hur ett representativt, slumpmässigt urval av engelsklärare runt om i Sverige såg på just den muntliga delen av det nationella provet. Forskarna ställde frågor om till exempel vilka lokaler lärarna hade tillgång till för provet, vilken typ av stöd man fick från skolan för att genomföra provet och vilken teknisk utrustning man eventuellt använt för att spela in provet samt hur själva bedömningen gick till.

-Resultaten visar att det är väldigt olika förutsättningar på skolorna, vilket gör att provet faktiskt genomförs på helt olika sätt beroende på vilken skola det är. Det gäller storleken på grupperna, om vikarier sätts in, men även tillgång till teknisk utrustning för inspelning, säger Pia Sundqvist, forskningsledare för studien.

Stora skillnader mellan skolor
På en del skolor genomförs samtliga muntliga engelskprov på en och samma dag som en schemabrytande aktivitet och vikarier sätts in. Det betyder att läraren kan fokusera på att genomföra provet med sina egna elever i lugn och ro. På andra skolor måste läraren använda lektionstid och raster för att hinna med alla prov. De får inte någon vikarie och läraren måste samtidigt ha ansvar för det pågående arbetet i klassrummet.

Provinstruktionerna till lärarna har varierat under åren men nämner i regel två eller fler elever per prov. Ungefär en fjärdedel av lärarna sätter ihop elever i par för det muntliga provet, ungefär 60% använder grupper på tre elever och resten av lärarna har grupper på fyra eller fler elever.

- Ur elevens perspektiv är det annorlunda om man genomför ett muntligt prov tillsammans med en, två eller tre klasskamrater. För läraren, som ska bedöma varje elev individuellt, spelar gruppstorleken givetvis också en roll. Studien visar att en del lärare väljer stora grupper av tidsskäl, berättar Erica Sandlund, projektledare.

De nationella proven ska bidra till likvärdig bedömning och ge resultat som kan jämföras mellan skolor och kommuner. Skolverket skickar ut detaljerade instruktioner till skolorna om hanteringen av proven samt om genomförandet och bedömningen.

- Studien visar att själva standardiseringen av det engelska muntliga provet fungerar bristfälligt. Det har samma tyngd som övriga provdelar, men vi tycker det behandlas ganska styvmoderligt. Det är till exempel omöjligt att utvärdera det muntliga provet systematiskt eftersom det inte är ett krav att spela in. Det blir också omöjligt för en elev som eventuellt är missnöjd med sitt betyg att få ”a second opinion”. Sådant är lätt ordnat på hör- och läsförståelsen eller på uppsatserna. Då ber läraren helt enkelt en kollega om hjälp om det till exempel väger mellan två betyg, menar Erika Sandlund.

Forskarna fortsätter nu med att studera hur bedömning av muntlig färdighet kan bli mer likvärdig.

Studien är publicerad i tidskriften Language Testing och är samförfattad av Pia Sundqvist, Peter Wikström, Erica Sandlund (samtliga Karlstads universitet) och Lina Nyroos, Uppsala universitet.

Läs artikeln i tidskriften Language Testing här.

http://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/0265532217690782

Artikelreferens:

Sundqvist, P., Wikström, P., Sandlund, E., & Nyroos, L. (2017). The teacher as examiner of L2 oral tests: A challenge to standardization. Language Testing. Advance online publication. doi:10.1177/0265532217690782

NÅGRA FAKTA OM DEN PUBLICERADE STUDIEN

• 204 lärare från hela Sverige svarade på enkäten
• Alla utom 6 hade någon form av lärarexamen
• 80% hade lärarlegitimation för engelska på högstadiet
• Ytterligare 11 lärare blev djupintervjuade
• Såhär grupperar lärarna eleverna under provet: Par (24%), Trio (61%), Fyra elever eller fler (16%)
• 26% av lärarna har för vana att spela in provet
• 3 av 10 lärare uppger att sambedömning av provet förekommer, men det vanligaste är att det ej sker
• Majoriteten av lärarna (85%) tycker inte att det är speciellt svårt att bedöma provet
• Förutsättningarna på den lokala skolan har stort inflytande över hur lärare och elever genomför provet

  Studien har genomförts vid den ämnesdidaktiska forskargruppen Rose vid Karlstads universitet och finansierats av Vetenskapsrådet.

För mer information kontakta:

Pia Sundqvist, ansvarig för studien, docent i engelska vid Karlstads universitet
Tel: 054-700 15 08 (arbete) eller 076-849 62 26 (mobil)
pia.sundqvist@kau.se

Erica Sandlund, projektledare Testing Talk, docent i engelska vid Karlstads universitet
Tel: 054- 700 17 09 (arbete) eller 070-560 65 59 (mobil)
erica.sandlund@kau.se

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.