Under kommande olympiska spelen samlas idrottare från hela världen efter år av förberedelser för att prestera sina livs resultat. Dock är utmattning och utbrändhet bland idrottare ett växande problem, inte minst på elitnivå. I en ny vetenskaplig artikel reder tre forskare ut orsakerna, konsekvenser samt hur man kan förebygga utbrändhet.
Flera studier har visat att utbrändhet framträder när en idrottare känner sig fysiskt trött och känslomässigt dränerad av sin träning och sitt tävlande. Detta leder till att intresset för sporten minskar och en känsla av att inte kunna prestera, oavsett hur hårt hen pressar sig själv. För att kunna ringa in hur utmattning uppstår har forskare använt sig av flera modeller. Dessa är baserade på stressforskning, idrottsidentitet och motivation. Det visar sig att alltför intensiv träning och träningsstress, stark identifiering med sin sport, en känsla av att känna sig tvungen att idrotta i kombination med press från omgivningen leder till utmattning och utbrändhet.
Förebyggande strategi ska hålla lågan vid liv
Men hur kan man då förebygga utbrändhet bland idrottare? Henrik Gustafsson, professor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet, har skrivit artikeln Keeping the Olympic Flame Burning, Protecting Athletes from Burnout in Sport tillsammans med Sandrine Isoard-Gautheur, docent i idrotts- och hälsopsykologi vid Université Grenoble Alpes, Frankrike, och Daniel Madigan, professor i idrotts- och hälsopsykologi vid York St. John University, Storbritannien. Artikeln har nyligen blivit publicerad i tidskriften The Inquisitive Mind och de ger rekommendationer, både på individnivå och organisationsnivå, för att lägga grunden till en förebyggande strategi kring utbrändhet inom idrottsvärlden och för att hålla lågan vid liv när det känns tufft för en elitidrottare.
– Bland de mest ambitiösa idrottarna, de vars låga brinner starkast, finns även sårbarheten för att det blir för mycket, säger Henrik Gustafsson. Så vi måste vara rädda om talangerna och hjälpa dem att optimera sin satsning. Här gäller det både att jobba på organisationsnivå med uppföljning men också på individnivå prioritera återhämtningsstrategier.
Läs hela artikeln i The Inquisitive Mind
Kontakt:
Henrik Gustafsson, professor i idrottsvetenskap, Karlstads universitet, 073-301 76 00, henrik.gustafsson@kau.se
Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 17 300 studerande och 1 300 anställda.