Skolinspektionens sanktioner träffar bredvid målet

Håkan Eilard, doktor i pedagogiskt arbete.

Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet för att se till att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till att alla barn och elever ska få lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla elever når minst godkänt i alla ämnen. Men leder den här granskningen till en bättre skola i Sverige?

- Tillsynen av skolan har juridifierats och olika slags sanktioner har införts för att Skolinspektionen ska kunna sätta kraft bakom orden, säger Håkan Eilard, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Rektorns handlingsutrymme sätts då ur spel och det professionella ansvaret urholkas. Under hot om viten tvingas huvudmännen tvinga rektorerna att vidta åtgärder som skolinspektörerna hittat på, och som inte är förankrade hos lärarna på den enskilda skolan utifrån den analys de gör av sin skolas problem.

I början 1990-talet genomgick den svenska skolan en stor reform då den gick från att vara statlig till att bli kommunal. Då tonades den statliga tillsynen ner. I takt med att de svenska skolresultaten börjat dala har tillsynen sedan början av 2000-talet byggts ut. Idag bedrivs den i en välorganiserad myndighet, Skolinspektionen, med över 450 anställda. Håkan Eilard, doktor i pedagogiskt arbete, har i sin avhandling studerat och analyserat hur statens styrning, genom Skolinspektionens ingripanden med sanktioner, påverkar den lokala styrningen och ledningen av skolan. Analysen grundar sig i intervjuer och dokumentstudier på tre fallskolor som efter inspektion fått olika former av sanktioner.

Alla skolor dras över samma kam

När Skolinspektionen gör sin granskning och bedömning utgår de från samma struktur oavsett kommunens storlek, dess plånbok, den lokala kontexten och vilken skola det handlar om. Något som påverkar både huvudmännens och rektorernas uppdrag. En inspektion blir lätt ett skådespel som utspelar sig i massmedia och där rättsliga krav och förelägganden, och ibland till och med tvister i domstol, styr vad rektorn och lärarna måste göra.

- Granskningen är riggad för att kunna komma åt ”busarna”på den fria skolmarknaden som gav den här kontrollen nytt bränsle. Tillsynen bygger på en juridisk logik vars syfte är att kunna ställa någon till svars. Den utgår från standardiserade kriterier för bedömning och inte från att åstadkomma utveckling genom kvalitet, bra undervisning och professionalism vilket skulle leda Skolinspektionen närmare sitt mål. För visst är det för våra barn och ungdomar vi granskar våra skolor? 

Läs avhandlingen ”Styrning av skolan genom statliga sanktioner: Verkningar för rektorn av den skärpta tillsynen” i sin helhet.

Kontakt:

Håkan Eilard, doktor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet, 070-191 42 84.