Är du på väg att ge dig ut i trängseln i mataffären för att bunkra upp med julmat? Du kan ta det lugnt. Genom att undvika överflöd på julbordet gör du både dig själv och miljön en tjänst.
Många ser fram emot ett dignande julbord med fulla fat. Men att slänga överbliven mat som blivit dålig eller äta rester långt i januari är kanske inte lika lockande. Lösningen kan låta banal: Handla inte mer än vad som går åt. Här kan matens förpackningar både hjälpa och stjälpa. Helén Williams och Fredrik Wikström vid Karlstads universitet forskar om bland annat matsvinn och förpackningar.
– Maten i sig har långt större klimatpåverkan än själva förpackningen. När vi talar om miljöanpassade förpackningar tänker de flesta på förpackningsmaterialet, men funktionen är minst lika viktigt. Förpackningens uppgift är ju att skydda maten. Därför kan mindre förpackningar med funktioner som underlättar dosering eller är lätta att återförsluta vara bättre för miljön eftersom de minskar risken för matsvinn, säger Helén Williams.
Storhandling och storpack är något som ofta framhålls som både ekonomiskt och miljösmart. Men en risk med de stora förpackningarna är att vi lagar till för mycket mat eller att maten blir dålig innan den ens hunnit användas. Det gynnar varken plånboken eller miljön.
Små förpackningar – mindre mat i soporna
Många av de livsmedel vi förknippar med julfirande är bland de som har störst klimatpåverkan: lyxvaror och köttprodukter som köttbullar, skinka och prinskorv. Att maten på vårt julbord gör avtryck på klimatet går inte komma ifrån.
Men en stor del av klimatpåverkan från livsmedel har inte att göra med vad vi äter, utan vad vi slänger. Genom att slänga mindre mat kan vår klimatpåverkan minska avsevärt. Tidigare har så kallade husmorskunskaper fyllt en viktigt funktion – allt ska tas tillvara. När de kunskaperna minskar kan istället förpackningar hjälpa oss att minska matsvinnet.
– Framför allt handlar det om storleken på förpackningarna. Det är lätt att låta sig luras av de stora förpackningarnas låga jämförpris. Portionsförpackningar, små burkar och liknande kan många gånger innebära mindre mat i soporna och mindre slöseri, säger Fredrik Wikström.
Vi är mer medvetna
Nya siffror från Naturvårdverket visar på en större medvetenhet och en positiv utveckling i frågan - svenska hushåll slänger mindre mat än tidigare. En minskning från 81 kilo per person och år 2012 till 74 kilo år 2014. Glädjande nyheter tycker Helén Williams.
– Siffrorna i stort går åt rätt håll men det finns mer att göra. Mitt tips till konsumenterna är att inte fokusera på att köpa produkten med lägst jämförelsepris, utan att försöka tänka på hur mycket som faktiskt går åt. Särskilt viktigt är det för färskvaror med kort hållbarhet. En mindre förpackning räcker ofta när många olika saker dukas upp på julbordet. Att minska matsvinnet ligger högt upp på listan för aktiviteter som bidrar till att minska klimatpåverkan från livsmedel.
För mer information kontakta Helén Williams, lektor i miljö- och energisystem på telefon: 073-365 54 91 eller Fredrik Wikström, även han lektor i miljö- och energisystem, på telefon: 070-699 31 99.
Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.
Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och 1 200 anställda. Karlstads universitet - vi utmanar det etablerade och utforskar det okända.