Så kan Försvarsmaktens urval bli bättre

Dagens svenska försvar har genomgått stora förändringar. Fredsfrämjande internationella insatser är i fokus i stället för traditionellt försvar på hemmaplan. Det ställer andra krav på de som deltar i insatserna. Men tester och metoder för urval har inte hängt med. Att även testa personlighet, motståndskraft och förmåga till återhämtning skulle innebära ett bättre urval när soldater rekryteras, visar en doktorsavhandling i psykologi vid Karlstads universitet.

Charlotte Bäccmans avhandling "Mind over Matter. Non-cognitive assessments for the selection of the Swedish voluntary soldier of peace", visar att dagens urvalssystem behöver anpassas för att bättre möta behovet av deltagande i internationella insatser. Mätningar av icke-kognitiva faktorer kan förbättra urvalet till Försvarsmakten, där deltagandet bygger på frivillighet och motivation.

- Icke-kognitiva förmågor handlar om det som inte är direkt kopplat till vår intellektuella förmåga, vårt IQ. De rör exempelvis personlighet, förmåga att se sammanhang, skapa mening och förmåga till återhämtning. I såväl USA som Europa lägger man in delar av det som kallas "psykisk fitness" i utbildning och träning. Men det finns motstånd mot att lägga in detta i tester vid urval av personal - något som grundar sig på ofta misslyckade försök under andra världskriget. Här behövs mer aktuell forskning, säger Charlotte Bäccman.

I avhandlingen visar hon att urvalssystemet inte kunde förutse hur bra soldaterna presterade under en internationell insats eller hur väl de återhämtade sig vid hemkomsten. Hennes studier pekar även på att soldaternas egna skattningar av till exempel mental motståndskraft och psykiskt välmående, kan vara bra indikatorer på deras förmåga till återhämtning.

Men dagens frivillighet innebär en hög motivation hos de som söker sig till Försvarsmakten. Det finns en risk för att att de testade överdriver sina positiva önskvärda egenskaper och döljer sina mer oönskade egenskaper.

- Det här kan få långsiktiga konsekvenser, eftersom tidiga händelser av svår stress och påfrestning kan öka risken för psykisk ohälsa senare i livet. En av delstudierna i avhandlingen, visar att några av de antagna soldaterna hade ”mörkat” egna erfarenheter av tänkbara traumatiska händelser vid antagningsprövningen. Dessa individer löper alltså större risk att drabbas av psykisk ohälsa om de utsätts för fler allvarliga påfrestningar, berättar Charlotte Bäccman.

Högre stress före än efter insatsen
Under forskningsprojektet följde hon insatspersonal i både arméförband och en marin styrka. Soldaterna fick svara på frågor om stress och mental hälsa före, under och cirka ett år efter insatsen. Resultatet visar att stressnivån var högre innan insatsen, det vill säga under utbildningen då insatsstyrkorna tränar olika situationer. Efter insatsen, när soldaterna var på hemmaplan igen, hade de flesta återhämtat sig från stressen och få tycktes må dåligt.

- Till skillnad från många andra studier på internationella insatser, visar min forskning att god psykologisk hälsa tycks vara stabil över tid och situationer. Ett deltagande i en internationell insats behöver inte medföra risker för den psykologiska hälsan. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att en enskild individs erfarenheter kan skilja sig markant från den kollektiva erfarenheten, säger Charlotte Bäccman.

Försvarsmakten har ett livslångt rehabiliteringsansvar för personal som deltar i de fredsbevarande styrkorna och egna psykologer som kartlägger och följer upp den psykiska hälsan hos personalen. Forskningsprojekten som ligger till grund för avhandlingen har finansierats av Försvarsmakten.

För mer information kontakta Charlotte Bäccman, tel: 070-434 75 77

Läs hela avhandlingen här

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.