Resultat av forskning kan bidra till en bättre folkhälsa

- Det är inte klarlagt hur olika ftalatkällor i våra hem bidrar till det totala ftalatintaget hos människor och hur exponeringen påverkar inflammatoriska luftvägssymtom hos små barn, säger Anna-Sofia Preece, doktorand i folkhälsovetenskap. Syftet med min avhandling är att bidra till en djupare förståelse för hur källor i inomhusmiljön avger ftalater till damm och luft inomhus, hur sådan exponering bidrar till humanupptag av ftalater, och slutligen hur exponering för ftalater under tidigt liv bidrar till luftvägssymtom hos barn.

Anna-Sofia har alltid varit intresserad av miljö och hållbarhetsfrågor, men problematiken med skadliga kemikalier i vardagsprodukter har fångat hennes intresse extra mycket i över tjugo år.

- Jag var inte expert på något specifikt när jag började utan hade istället breda kunskaper inom biologi, kemi, matematik och hållbar utveckling eftersom jag undervisat i dessa ämnen under många år. Kemikalieproblematiken är komplex och påverkas av så många faktorer, så det var en ganska bra utgångspunkt.

Forskningen genomfördes i Swedish Environmental Longitudinal Mother and child Asthma and allergy, SELMA-studien. SELMA har följt familjer från tidig graviditet, över förlossning och vidare under barnens uppväxt. SELMA-studiens mål är att undersöka hur exponering för miljökemikalier tidigt i livet påverkar barns hälsa och utveckling. Eftersom SELMA-familjerna följts från tidig graviditet fanns spännande möjligheter att undersöka hur exponering mycket tidigt i utvecklingen påverkar luftvägarna.

- Sambandet mellan effekter på luftvägssymtom hos små barn och utveckling av luftvägssjukdom hos äldre barn är okänd, men resultaten indikerar att begränsningar av ftalatkällor och exponering under tidig utveckling kan begränsa skadlig exponering av kemikalier. Detta kan bidra till en bättre folkhälsa, säger Anna-Sofia Preece.

Att arbeta med inomhusmiljö som vi spenderar så mycket tid i är mycket intressant, tycker Anna-Sofia Preece.

- Vi vet att ftalatexponering är kopplat till diverse hälsoeffekter på reproduktion och hjärnans utveckling. Det finns även stöd för samband mellan ftalater och astma och allergi men där är resultaten inte lika tydliga. Därför ville jag undersöka hur sambanden såg ut inom SELMA. Både hur ftalater i inomhusmiljön bidrar till upptag av ftalater, och om upptag under graviditeten eller ftalater i damm påverkar luftvägarna tidigt i livet.

Det är inte så vanligt att en avhandling spänner över ett så brett område som en hel exponeringskedja. Anna-Sofia Preece har i en och samma studiegrupp kunnat visa samband från ftalatkälla, över upptag till luftvägssymtom. Avhandlingen visar att även om luft och damm i våra hem inte är den största källan till ftalatexponering, så ger den ett bidrag värt att beakta för flera ftalater. Den visar också att det kan finnas samband mellan effekter på barns luftvägar och exponering för de nyare ftalaterna som ersätter ftalater som regleras.  

- Det borde inte behöva finnas tvivel om hur säkra de nya substituten för skadliga ämnen är. Om det istället fanns ett smartare och effektivare system för riskbedömning innan nya ämnen tas i bruk så skulle vi slippa mycket av de frågeställningar som jag arbetat med.

Här kan du läsa hela avhandlingen "Phthalates: A Full Chain Story: Connecting phthalate sources, indoor dust, human intake, and airway symptoms in children".

Kontaktperson

Anna-Sofia Preece, doktorand i folkhälsovetenskap.
Tlf: 073-552 85 40  
E-post: anna-sofia.preece@kau.se