Reformer har inte bidragit till att män på mindre orter söker sig till högre utbildning

Forskningsartikeln ”Geographical discrepancies in higher education in Sweden” tar avstamp i en snart trettio år gammal avhandling som undersökte geografiska avstånds betydelse för att skaffa en högre utbildning.

- Vad vi ser är att trots olika reformer för att underlätta att studera på en högre nivå så saknas det tydliga effekter, säger Thomas Blom, professor i kulturgeografi vid Karlstads universitet.

Thomas Blom och Mats Nilsson, docent i kulturgeografi vid Karlstads universitet, fortsätter det arbete som påbörjades i Thomas Bloms avhandling. Vad har hänt under alla de här åren - har reformerna gett någon effekt? Det enkla svaret är ja för kvinnor och nej för män.

- Det verkar inte spela någon roll hur digitaliserade vi blir, förklarar Thomas Blom. Det är inte det som avgör om man väljer att påbörja en högre utbildning om man exempelvis bor i Grums. Om vi studerar kommunerna där utbildningsnivån historiskt har varit låg så har den trots allt under denna period ökat hos kvinnorna. Det är männen som är en utmaning i den här frågan.

Under snart fyrtio år har det genomförts en mängd reformer. Karlstads universitet har arbetat mycket med distansutbildningar och olika former av lärcentra. De här insatserna har genomförts för att höja den formella utbildningsnivån och i tro på att den geografiska distansen har en betydande roll.

- Desto mer vi har studerat det här desto mer har vi sett att den geografiska distansen inte är det avgörande, berättar Mats Nilsson. Vi har sett att närmiljöer som exempelvis Grums som ligger knappt tre mil från Karlstads universitet uppvisar dramatiska skillnader vid en direkt jämförelse med kommuner som befinner sig längre bort. 

- Och med det kan man inte säga att det geografiska avståndet är avgörande för att man inte påbörjar en högre utbildning. Det måste bero på något annat, säger Thomas Blom.

Har ni kommit fram till vad det kan bero på?

- Det är det som är intressant, säger Thomas Blom. Det vi resonerar kring i vår artikel är hur förebilder och aktörer som har tagit steget till en högre utbildning verkar påverka kvinnor i en större omfattning än män. Det finns fog att säga att trots alla de åtgärder som genomförts under många år har effekten uteblivit.

Och det här gäller inte bara vårt närområde i Karlstad. Thomas Blom har tidigare undersökt delar av Stockholm där det i stadsmiljö finns mindre ”öar” som benämns mikroperifera öar. Där går det att se skillnader i utbildningsnivå i vissa stadsdelar jämfört med en intilliggande stadsdel.

- Det är samma i de här fallen, säger Thomas Blom. Det inte har speciellt mycket med geografiska avstånd att göra. Det vi behöver jobba mer med är att minska det mentala avstånd som kan ta sig i uttryck av att yngre män på de här orterna snabbt befinner sig i en ekonomisk miljö som upplevs som bekväm. Ett treskiftsjobb inom industrin kan vara väldigt lockande att stanna kvar vid. En 25-åring man ser ingen anledning till att omvärdera det.

Så närheten till exempelvis bruket på en ort spelar roll?

- Tidigare var det så, förklarar Thomas Blom. Jag gjorde en undersökning på just det för cirka tjugo år sedan. Då svarade många av de jag intervjuade att ”Pappa jobbade på bruket och då vill jag också göra det”, men pratar man med representanter för exempelvis Gruvöns bruk idag så finns det knappt en chans att få ett arbete utan en ingenjörsexamen. Så det har skett en förändring inom arbetsmarknaden. Men trögheten i systemet är påtaglig - framför allt verkar den vara överrepresenterad hos yngre män.

På vilket sätt tror ni att er forskning kan vara till nytta?

- Exempelvis politiker skulle kunna ha användning av vår forskning, säger Mats Nilsson. Att finna åtgärder som kan stimulera den fysiska närhetsfaktorn snarare än att fortsätta överbrygga geografiska avstånd där fokus har varit under en lång tid. Det kanske är dags att omvärdera det.

Har arbetet med artikeln på något sätt inspirerat till vidare forskning?

- Vi vill titta närmare på vilka reformer som har genomförts under tiden från mitten av 1980-talet. Då skulle vi kunna analysera de olika reformerna djupare. Vad har en satsning som exempelvis distansutbildning gett för några effekter? Och sedan fortsätta med nästa reform för att jämföra. Det vore intressant att fortsätta med.

Geographical discrepancies in higher education in Sweden

---