Påverkas åldrandet av miljöexponeringar under fostertiden?

Några av oss verkar åldras fortare medan andra inte påverkas alls. Nu ska SELMA-studien på Karlstads universitet undersöka om den tidiga livsmiljön påverkar den epigenetiska klockan, och om detta i sin tur är kopplat till kognitiv och beteendemässig utveckling hos barn.

Hur vi åldras, och hur snabbt, skiljer sig avsevärt mellan individer. Det finns ofta en skillnad mellan vår kronologiska ålder (år och månader) och vår biologiska ålder, ett fenomen som har varit svårt att studera hittills. Men med så kallade epigenetiska klockor har man använt förändringar i epigenomet (DNA-metylering) för att uppskatta kronologisk ålder och i ännu högre grad den biologiska åldern.

- Vi ska titta på hur kemikalieexponering och andra miljöexponeringar under graviditet påverkar den epigenetiska klockan hos barnet och om den i sin tur påverkar barns kognitiva och beteendemässiga utveckling, säger professor Carl-Gustaf Bornehag, projektledare för SELMA-studien på Karlstads universitet.

Accelerad epigenetisk ålder

Det finns också data som visar att accelererad epigenetisk ålder (när den beräknade epigenetiska åldern är högre än den kronologiska åldern) associeras med kortare livslängd och flera åldersrelaterade sjukdomar som Alzheimer och hjärt- och kärlsjukdom. En olöst fråga är dock om den tidiga livsmiljön påverkar den epigenetiska klockan, och om en accelererad eller bromsad klocka tidigt i livet är förknippad med barns utveckling.

Syftet med projektet

Det övergripande syftet med projektet är alltså att undersöka om den tidiga livsmiljön påverkar den epigenetiska klockan, och om detta i sin tur är kopplat till kognitiv och beteendemässig utveckling hos barn (Figur 1).

- Med den stora mängd data som finns i SELMA-studien har vi unika möjligheter att komma vidare i denna mycket intressanta fråga, säger professor Carl-Gustaf Bornehag.

Data finns för miljöexponeringar under tidig graviditet såsom kemiska exponering, mammans diet och nutrition, rökning och stressfulla händelser med mera.

- Vi tänker att den epigenetiska klockan och andra epigenetiska förändringar kan utvecklas till biomarkörer för exponering och sjukdomsrisk för att förbättra förebyggande strategier i framtiden, säger professor Joëlle Rüegg vid Uppsala universitet.

Fakta

Vetenskapsrådet, VR, har beviljat 4,8 miljoner till SELMA-studien på Karlstads universitet för att undersöka den epigenetiska klockan, dvs skillnaden mellan människans kronologiska ålder (år och månader) och den biologiska åldern. Projektet kommer att genomföras inom SELMA-studien där man följer familjer från tidig graviditet, över förlossning och upp i tonåren. Barnens kognitiva funktion och beteende mäts vid 7 och 14 år. Data för den epigenetiska klockan (DNA-metylering) mäts vid födseln och vid 7 och 14 års ålder. Projektet genomförs i samarbete med Uppsala universitet och University of Cologne.

Kontakt

Carl-Gustaf Bornehag, professor, Karlstads universitet,
Mobil:070-5866565,
E-post: carl-gustaf.bornehag@kau.se

Joëlle Rüegg, professor, Uppsala universitet,
Mobil: 073-7121592,
E-post: joelle.ruegg@ebc.uu.se

 

---