Ökad psykisk hälsa under pandemin med hjälp av hälsofrämjande satsningar

Interventioner ökar chanserna att lyckas förändra men också bibehålla ett nytt beteende i längden. Det visar en nyligen publicerad studie från CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.

- Interventioner handlar om att främja en beteendeförändring med riktade insatser eller tjänster, säger Frida Skarin, doktorand i psykologi och huvudförfattare till artikeln. Studien visar att hälsofrämjande interventioner är ett effektivt sätt att öka välbefinnandet och minska den psykiska ohälsan. Att förändra ett beteende och därmed bryta gamla vanor är svårt, men ibland nödvändigt – speciellt om det handlar om hälsa vilket många fått erfara under rådande pandemi.

Chanserna att lyckas införa och behålla nya vanor ökar
Ökat välbefinnande genom obligatoriska hälsofrämjande interventioner – är det möjligt? Det var frågan som forskarna utgick ifrån när de genomförde en fältstudie bland universitetsstuderande som under sex veckor fick implementera en valfri, hälsofrämjande aktivitet i sin vardag, exempelvis att meditera eller träna.

Syftet var att undersöka hur motivation och tilltro till interventionen påverkar beteendeförändring och välmående. Samt hur en obligatorisk intervention påverkar både beteendeförändring och välmående på kort och lång sikt.

- Generellt är det vanligt att lyckas genomföra en beteendeförändring med hjälp av riktade insatser under den begränsade tiden för insatsen. Att också lyckas bibehålla det nya beteendet så att det blir en ny vana är mer ovanligt - vilket vi såg i studien där en stor andel deltagare frivilligt fortsatte med sina interventionsgenererade beteenden även efter interventionen. Vi såg också ett fortsatt ökat välmående bland deltagarna som frivilligt fortsatt med det nya beteendet, säger Frida Skarin.

Viktigt att uppleva ökat välmående under själva interventionen
Studien visar att de som bibehåller det förändrade beteendet hade ett ökat välmående under interventionen.

- Chanserna att lyckas bibehålla ett förändrat beteende så att det blir en vana ökar alltså om man har en positiv upplevelse under interventionstiden. Vilket innebär att utformningen av interventionen har stor betydelse. 

Ett sätt att minska den psykiska ohälsan under pandemin
- Många människor mår dåligt av sina covid19-anpassade liv där man tvingats bryta gamla vanor. Den psykiska ohälsan, som redan innan pandemin hade en ökad trend, ökar allt snabbare, säger Frida Skarin. Interventioner, liknande de i vår studie, skulle om de utförs på rätt sätt med relativt enkla medel kunna hjälpa människor att implementera positiva beteenden i sin vardag och därigenom öka sitt välmående. Vilket skulle gynna individer, organisationer och samhället i stort.

Vilket tips kan du skicka med till någon som vill ändra ett beteende?
- Då motivation och tilltro är avgörande är ett tips att läsa på om positiva hälsofrämjande aktiviteter och dess inverkan på ditt välmående. Nästa steg är att göra en tydlig plan, därefter är det dags att börja införa ett nytt beteende. Det är också viktigt att föra anteckningar över det nya beteendet och sina framsteg för att hålla koll på vad man faktiskt gör och för att se utveckling eftersom det sporrar till att fortsätta.

Kontakt: Frida Skarin, doktorand i psykologi, 054-700 1350, frida.skarin@kau.se.

Länk till artikeln: Skarin, F. & Wästlund, E. (2020). Increasing Students’ Long-Term Well-Being by Mandatory Intervention – A Positive Psychology Field Study publicerad i Frontiers in Psychology, Vol 11, p.2567. 

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.