Ny forskning om utebliven vård

Antalet äldre ökar i hela Sverige och därmed också vårdbehovet, vilket är en utmaning för kommunerna. Ingrid Anderssons nya avhandling ”Vård som inte blivit utförd” undersöker och fördjupar kunskapen om vård som inte blivit utförd inom kommunal vård och omsorg för äldre.

- Resultatet visade att det förekommer att vård inte blivit utförd, orsakat av tidsbrist eller på grund av organisatoriska förhållanden, säger Ingrid Andersson, adjunkt i omvårdnad. Vård som inte blivit utförd kan innebära negativa konsekvenser för både vårdpersonal och den äldre personen.

Ingrid Andersson är legitimerad sjuksköterska, och har sedan 2006 varit anställd och verksam som universitetsadjunkt inom sjuksköterskeprogrammet på Karlstads universitet.

- Mitt intresseområde har alltid varit äldre personer i kommunal vård och omsorg, säger Ingrid Andersson. Utifrån de nyhetsnotiser som publicerades om olika brister inom äldreomsorgen började jag fundera på hur äldre personer i behov av vård och omsorg har det och hur vårdpersonalen har det. Därefter hittade jag forskning från andra länder som handlade om vård som inte blivit utförd och blev nyfiken på fenomenet och fann inte att det var studerat i Sverige inom kommunal vård och omsorg.

Det förekommer att vård inte blivit utförd inom både ordinärt och särskilt boende. Inom ordinärt boende var det mest vanligt att uppdatering av vårdplaner och samtal med närstående blev ogjort, medan det inom särskilt boende var sociala aktiviteter i grupp eller enskilt som var mest förekommande att det blev ogjort.

De orsaker som vårdpersonalen uppgav var att det uppstod tidsbrist då det saknades beredskap för oväntade situationer som kunde uppstå. Ytterligare orsaker som beskrevs var till exempel en bristande kommunikation, då dokumentationssystem uppfattades som komplicerade och de var dessutom uppdelade utifrån profession. Vårdpersonalen uppgav även en otillfredsställande planering i organisationen, där bemanningen var planerad med för lite personal och arbetsbelastningen för hög.

- Avslutningsvis menade vårdpersonal att tidsbristen gjorde att de inte mådde bra och inte kunde prestera som de brukade göra på grund av trötthetshetskänslor likt fatigue, säger Ingrid Andersson.

Instrumentet (BERNCA-NH/HC, SWE) som översattes och testades i studien gör det möjligt att kunna mäta vård som inte blivit utförd, vilket ökar möjligheten att få kännedom om förekomst. I studien uppfattade enhetschefer att de fick kännedom genom att någon berättade det för dem alternativt att de kontrollerade dokumentation eller loggar.

Det är först när man har kännedom som det ges en möjlighet till att agera genom att följa upp, undersöka och förebygga händelser och situationer. Instrumentet ger också möjlighet att göra uppföljande och jämförande mätningar, vilket borde gynna implementering av förbättringsarbete som kan vara till gagn för verksamhet, vårdpersonal och de äldre.

Vad har du för planer nu?

- Det som är planerat allra närmast i tid är att jag kommer fortsätta studera vård som inte blivit utförd och om det finns några samband/relationer till arbetsmiljön inom kommunal vård och omsorg för äldre, säger Ingrid Andersson. Därutöver fortsätter jag min tjänst på Karlstads universitet som lärare inom sjuksköterskeprogrammet och som utbildningssamordnare för Institutionen för hälsovetenskaper.

• Läs avhandlingen "Vård som inte blivit utförd"

Kontaktperson

Ingrid Andersson, adjunkt omvårdnad.
Telefon: 054- 700 1743

 

 

---

---