2015-01-19 08:00Pressmeddelande

Medier - ett verktyg för försoning efter konflikt?

null

Efter Bosnienkrigets slut 1995 avsattes drygt 262 miljoner euro av utländskt bistånd till medieinsatser som skulle hjälpa människor att återförenas samt bidra till att demokratisera de nybildade ländernas statliga broadcastingsystem. Med vilket resultat? En doktorsavhandling från Karlstads universitet visar på att biståndsgivarna var mer intresserade av att göra intryck i västvärlden än att hjälpa folket från det forna Jugoslavien att uppnå försoning som utlovat.

Florencia Enghel, doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, har i sin avhandling i detalj undersökt hur en högprofilerad medieinsats i efterkrigsarbetet på västra Balkan kom till och utfördes. Hon har särskilt intresserat sig för biståndsgivarnas och utövarnas etiska ansvar. The Videoletters Project finansierades av nederländska utrikesministeriet, brittiska utrikesdepartementet och stöddes av stabilitetspakten för sydöstra Europa.

- De nederländska och brittiska givarna var mer intresserade av att projektet skulle se bra ut i den västerländska publikens ögon. De talade om att göra gott åt folket som drabbats av kriget men så blev det inte i praktiken, säger Florencia Enghel.

Avhandlingen visar på ett antal faktorer som är avgörande för vilken nytta internationella medieinsatser gör för medborgarna i ett mottagarland.

- Resultaten beror till stor del på om det finns rutiner för att ställa de ansvariga biståndsgivarna till svars eller inte och om det finns etiska riktlinjer för dem att tillgå. Det i kombination med en oberoende utvärdering av resultaten, säger Florencia Enghel.

Dokumentär tv-serie producerades
The Videoletters Project använde olika medier för att hjälpa människor som tvingats separera på grund av kriget att återuppta kontakten. Bland annat fick ett antal personer spela in och utbyta videobrev. Därefter producerades en dokumentär tv-serie om människorna.

Ledningen för projektet gjorde två antaganden. Det första var att de statliga tv-stationerna i de nybildade länderna (Bosnien-Hercegovina, Kroatien och Serbien) skulle komma överens om att visa tv-serien samtidigt och därmed samarbeta för första gången sedan konfliken. Det andra antagandet var att tv-publiken efter att ha sett serien skulle återuppta kontakter på egen hand via en hemsida.

- Baserat på dessa antaganden kategoriserades The Videoletters Project som ett ”försoningsredskap” och nådde därmed stor internationell uppmärksamhet och globalt erkännande, säger Florencia Enghel.

För att lyckas med den här typen av insatser i framtiden bör medborgare involveras tidigare i processen. Dialog redan under planeringsstadiet ger medborgare och lokala myndigheter en möjlighet att uttrycka bekymmer, behov och intressen. Det ger ett bättre resultat enligt Florencia Enghel.

Mer information
Doktorsavhandlingens titel är: Video letters, mediation and (proper) distance: A qualitative study of international development communication in practice.

För mer information kontakta Florencia Enghel, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap, telefon: 076-81 82 082 (klockan 9-17), mejl florencia.enghel@kau.se. Florencia Enghel talar engelska.

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.


Om Karlstads universitet

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och 1 200 anställda. Karlstads universitet - vi utmanar det etablerade och utforskar det okända.