Livsvillkoren för barn och unga - hur påverkas psykiska hälsan

Hur påverkas våra barn och unga idag av förändringar i skolan, i samhället, ökad individualisering, nya familjeförhållanden och relationen till föräldrarna? Vid Karlstads universitet pågår forskning för att finna orsakerna till den ökade psykiska ohälsan bland unga. Forskningsprogrammet har pågått i tre år och har nyligen fått finansiering för ytterligare tre år av Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

I programmet "Effekter av förändrade livsvillkor på barns och ungdomars psykiska hälsa", samarbetar forskare vid Karlstads universitet och Göteborgs universitet. De använder sig av en stor mängd data, till exempel enkätundersökningar som sträcker sig över flera år. En del av mätningarna är nationella och andra genomförda bland kommuner, exempelvis studien "Ung i Värmland". Undersökningarna ger svar på frågor om hur barn och ungdomar uppfattar sin egen psykiska hälsa samt deras livssituation: familj, relation till föräldrarna, val till gymnasiet samt bakgrundsfaktorer som kön och om någon eller båda föräldrarna är födda utomlands.

- Bland barn i Sverige som inte bor med båda föräldrarna är det idag 35 procent som bor växelvis ena veckan hos mamman, den andra hos pappan. Det har tidigare funnits en oro för att detta skulle påverka den psykiska hälsan negativt, men vi har endast sett ett mycket litet sådant samband. Det som däremot är mycket viktigt är relationen till föräldrarna, säger Curt Hagquist, föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstads universitet.

Programmet studerar även ungdomarnas framtidsorientering; val till gymnasiet och framtida yrkesval.

-De val ungdomarna gör till gymnasiet är en vattendelare, menar Curt Hagquist. Psykisk ohälsa är betydligt vanligare bland de som väljer till yrkesförberedande program än de som väljer till högskoleförberedande. Detta vill vi studera närmare och se vilka faktorer som ligger bakom.

”Effekter av förändrade livsvillkor på barns och ungdomars psykiska hälsa” drivs av Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa vid Karlstads universitet tillsammans med Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, med stöd av Forte.

För mer information kontakta: Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap och forskningsledare, tel: 070-610 25 36 eller mejl: curt.hagquist@kau.se

Läs mer på CFBUPH:s webbplats kau.se/cfbuph/ungas-psykiska-halsa

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.