Kurs för nyanlända ungdomar inte anpassad till verkligheten

I Sverige erbjuds nyanlända ungdomar, 16–19 år, en kurs som ska vara förberedande för studier i den svenska gymnasieskolan. En avhandling visar emellertid att pedagogerna inte har möjlighet att lära ut det som står i läroplanen då förutsättningarna i verkligheten inte gör det möjligt. Författaren menar att en tidig introduktionskurs till det svenska samhället skulle förbereda ungdomarna för kommande studier på svenskt gymnasium och samtidigt bidra till ökad integration.

Enligt lag har kommuner ett ansvar att erbjuda nyanlända, 18 - 65 år, som är folkbokförda i kommunen en kurs i samhällsorientering. Kursen ska ge förståelse för det svenska samhället i syfte att underlätta för nyanlända att etablera sig i arbetslivet och samhället.

Parallellt erbjuds nyanlända ungdomar*, 16–19 år, som inte har behörighet att börja på ett nationellt gymnasieprogram att gå Språkintroduktion på gymnasiet. Här får de möjlighet att läsa in grundskolans ämnen och få betyg i dessa. Ett av dessa ämnen är samhällskunskap. Kursen ska vara förberedande för gymnasiestudier genom att eleverna lär sig att analysera, argumentera, att vara källkritiska med mera.

Christina Odenstad, doktor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, har gjort en studie som bygger på lärarintervjuer, klassrumsobservationer, undervisnings- och bedömningsmaterial samt styr- och policydokument. Hon menar att samhällskunskap på Språkintroduktion inte förbereder eleverna för ett vanligt gymnasieprogramdå det finns en stor skillnad mellan det som står i kursplanen och vad som faktiskt genomförs praktiskt av pedagoger ute i skolorna.

- Kursplanen är orealistiskt skriven utifrån hur verkligheten ser ut i skolan. Det råder tidsbrist, blandade förutsättningar utifrån elevernas bakgrund samt väldigt skiftande ämnes- och språkkunskaper. Det här påverkar lärarnas pedagogiska urval av vad de faktiskt lär ut. Lärarna vill också kunna godkänna sina elevers betyg så att de blir behöriga till gymnasiet, oavsett förkunskaper innan de går kursen. Detta påverkar också kursens innehåll och medför att eleverna många gånger inte klarar kommande studier på gymnasiet och riskerar att hamna utanför skolsystemet och samhället.

Christina Odenstad menar att skolan och staten skulle kunna göra en riktig skillnad och en insats tidigt för de här ungdomarna. Hennes rekommendation är att alla nyanlända får läsa en riktigt bra introduktionskurs i samhällskunskap som en förberedelse för gymnasiet men också för att förberedas som medborgare i samhället. 

- En utbildning i medborgarkunskap med allt vad det innebär – att leva i en demokrati, jämställdhet, lagar och regler, hur statsapparaten är uppbyggd, rättigheter och skyldigheter, källkritik och så vidare. Forskning visar att kunskaper i samhällskunskap bidrar till ökat deltagande i samhället och deltagande leder till mindre utanförskap och segregering. En sån här form av introduktionsutbildning skulle ge en större chans till en lyckad integration och en stor vinst för samhället.

*Med nyanländ avses elev som har varit bosatt utomlands och nu är bosatt i Sverige. Åldersmässigt är de nyanlända eleverna på språkintroduktion på väg mot eller har nått svensk myndighetsålder, men juridiskt sett är de oftast inte svenska medborgare.

För mer information kontakta:

Christina Odenstad, doktor i statsvetenskap, 073-915 27 08. 

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.