Kritisk diskussion om den klimaträttvisa staden

Städer påverkas alltmer av klimatförändringar. Vem bestämmer hur städerna ska anpassas och vilka vinner och förlorar på klimatanpassningen? Det diskuterar Mikael Granberg, professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR och Leigh Glover, gästforskare vid CSR i sin senaste publicerade artikel i tidskriften Sustainability.

- När städerna påverkas alltmer av klimatförändringar innebär det att behoven av klimatanpassning, hållbar utveckling och resiliens ökar, säger Mikael Granberg. Men även lokala och globala ekonomiska och sociokulturella utvecklingstendenser påverkar stadsutvecklingen.

Den, i grunden politiska, utvecklingen väcker frågor om vem som betalar och vinner, vem som bestämmer och hur, vem och vad som värderas och vad som anses värt att skydda. Klimatanpassning har under senare år utvidgats till att omfatta samhällsvetenskapliga perspektiv som lyfter sociala aspekter och som inkluderar politisk analys, maktkritiska perspektiv och ett fokus på rättvisefrågor.

Idén om den rättvisa staden (the just city) diskuteras kritiskt i artikeln ”The climate just city”. Uttrycket ”the just city” är relativt etablerat i samhällsvetenskapliga studier av städer och Mikael och Leigh bidrar till den teoretiska utvecklingen genom att sätta in det i en klimatanpassningskontext.

- Vi diskuterar vad det innebär när klimatanpassningsfrågor läggs till i "ekvationen" om den rättvisa staden, säger Mikael Granberg. Vi utvecklar idén om den rättvisa staden genom att beskriva och diskutera viktiga teoretiska teman i en politisk och rättviseorienterad analys av effekter av både klimatförändringarna i städer och av samhällets försök att hantera dessa förändringar.

De illustrerar sina argument genom tre fallstudier av klimatanpassning i tre mycket olika stadssammanhang: Port Vila i republiken Vanuatu, Baltimore City i USA och Karlstad i Sverige.

- Vi drar slutsatsen att det sociala sammanhanget, med vikten på maktbalans, måste ges en central position i förståelsen av hur klimatrisker fördelas och hanteras och hur detta slår mot olika grupper och individer. Viktigt är att se hur det leder till stor variation i redan existerade och framväxande sårbarheter, säger Mikael Granberg.

Forskarna Mikael Granberg och Leigh Glover hävdar alltså att analysen även måste riktas mot klimatanpassningspolicys och mot de klimatanpassningsåtgärder som genomförs då de även tenderar att skapa vinnare och förlorare. Ett sådant perspektiv är centralt, hävdar dom, i studier av klimatanpassning i städer med intresse för politiska, makt- och rättviseaspekter.

Läs artikeln i sin helhet här.

Kontaktperson:

Mikael Granberg, professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för forskning om samhällsrisker vid Karlstads universitet.
Mobil: 072-305 64 67