Könsutveckling störs vid exponering för ftalater

Exponering för ftalater under tidig graviditet kan kopplas till svenska pojkars könsutveckling - mätt som förkortat avstånd mellan anus och könsorganet, så kallat anogenitalt avstånd.

Detta är den första studien som har undersökt exponering för ftalaten DiNP under graviditeten och funnit ett samband med ett kortare AGD, anogenitalt avstånd hos svenska pojkar vid 21 månaders ålder. Fynden väcker oro eftersom tidigare djurförsök har kopplat DiNP-exponering under graviditeten till kortare AGD hos avkomma och studier på människa har visat att ett kortare AGD är kopplat till skador på könsorgan hos nyfödda pojkar såväl som till försämrad reproduktionsförmåga och lägre testosteronhalt hos vuxna män. Nya data visar också att DiNP är en av de vanligaste mjukgörarna i PVC-plast i Sverige och att DiNP-nivåerna hos gravida kvinnor ökar i hela världen eftersom DiNP ersätter DEHP i mjukgjord plast.

Gamla mjukgörare byts mot hälsofarlig ersättare
Ftalater används bland annat som mjukgörare i PVC-plast men också i en lång rad andra vanliga konsumtionsprodukter vilket innebär att alla är exponerade hela tiden. Vissa ftalater har visat sig ha hormonstörande egenskaper med risk för påverkan på reproduktionssystemet. På grund av sådana hälsorisker har DEHP, di-etylhexylftalat, börjat fasas ut och i många fall ersatts av DiNP, di-isononylftalat. Anogenitalt avstånd - som är avståndet från anus till könsorganet - är ett mått som har använts i djurstudier för att värdera reproduktionstoxicitet. AGD har även använts i studier på människa där samband med DEHP-exponering har visats, men ingen har undersökt kopplingen till DiNP.

Vad har vi gjort?
Inom ramen för vår SELMA-studie har vi mätt urinkoncentrationen av fem ftalater (DEP, DBP, DEHP, BBzP och DiNP) hos kvinnor i vecka 9-11 av graviditeten. Det anogenitala avståndet mättes sedan på 196 av dessa kvinnors pojkar när de var 21 månader gamla där syftet var att undersöka om det fanns ett samband mellan ftalatexponeringen under graviditen och AGD hos pojkarna.

Vad fann vi?
Exponering för flera ftalatmetaboliter under graviditeten var associerade till ett kortare AGD hos pojkarna. Det starkaste sambandet fanns mellan exponering för DiNP och ett kortare AGD.

Vad betyder dessa resultat?
- Vi bedömer detta som ett mycket oroande fynd, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och projektledare för SELMA-studien där den aktuella undersökningen har gjorts. DiNP är idag förbjudet i leksaker till små barn men det tillåtet att användas i många andra material, till exempel som mjukgörare i PVC-mattor. DiNP är också bland de fyra mest använda mjukgörarna i Sverige med en kvantitet över 1000 ton. Tidigare studier har visat att barn med skador på könsorganet har ett kortare AGD-mått jämfört med friska kontroller och vuxna män med fertilitetsproblem har visat sig ha ett kortare AGD än kontroller utan fertilitetsproblem. DiNP-exponering har också kopplats till nedreglering av manliga könshormon hos värnpliktiga män. Ett flertal nyligen genomförda studier visar också att exponeringen för DiNP – mätt som urinnivåer hos vuxna – ökar i hela världen till följd av den pågående substitueringen. Allt detta sammantaget visar på risker med att använda DiNP som mjukgörare i konsumtionsprodukter.

Publikation
Bornehag, C.G., Carlstedt, F., Jönsson, B.A.G., Bodin, A., Jonsson, C., Janson, S., Swan, S. Prenatal Phthalate Exposures and Anogenital Distance in Swedish Boys.; …

Kontakt: Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet samt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitutet, tel 054 700 2540 eller 070 586 6565, carl-gustaf.bornehag@kau.se

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.