Kommersialiserad barnidrott – för barns bästa?

Hur ska idrotten överleva när skolidrotten inte räcker till och de som redan intresserat sig för en idrott går till vinstdrivande föreningar? Det är en av frågorna som Christian Augustsson, lektor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet tar upp när han föreläser på Barnhjärnan, en vetenskaplig konferens i Karlstad nästa vecka.

Kommersialisering av idrott har växt sig starkare i samhället de senaste tio åren. Det handlar till exempel om sommarfotbollsskolor som privata företag driver, eller extra teknikträningar mot betalning.

– På ett sätt ser jag det som ett problem eftersom många barn stängs ute. Alla har inte möjlighet att betala dyra deltagaravgifter, säger Christian Augustsson. Samtidigt ser vi hur kommersiella alternativ kan fungera som komplement till den traditionella föreningsidrotten och bidra till ett ökat idrottsintresse för barn och unga. Kommersialisering som bedrivs för barns bästa bidrar till en bra gemenskap, men drivs de utifrån ett vinstintresse bidrar verksamheten sällan till långsiktlig idrottslig utveckling.

Christian Augustsson har tillsammans med Stefan Wagnsson, även han lektor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet, studerat Idrottsföräldrars syn på den kommersialiserade barn- och ungdomsidrotten. Under 2015 genomfördes nio fokusgruppsintervjuer med 50 föräldrar med inblick i traditionell och kommersiell idrott.

– Resultatet visade att föräldrarna är medvetna om att kommersialisering leder till ökad utslagning, förlorade talanger och på sikt sämre folkhälsa. Ändå vill de gärna kunna erbjuda sina barn möjligheten att vara med för att barnen tycker att det är roligt och för att de ska utvecklas ytterligare i sin idrott.

Barnidrotten är på väg att försvinna genom att man lägger in vuxnas värden och vuxna har bråttom och vill se resultat direkt.

– Föräldrarna vill ses som duktiga och planerar in många extra aktiviteter för barnen så att de framstår som engagerade föräldrar. När föräldrarna betalar dyra avgifter för barnens deltagande ökar också pressen på barnen som känner att de måste prestera maximalt i gengäld för föräldrarnas satsning.

Den kommersiella idrotten kan ofta erbjuda mer kompetenta ledare som har utbildningsbakgrund. Men, där föräldrarnas ekonomi och högpresterande barn är det som styr vilka som får vara med går devisen ”Idrott åt alla” om intet. Hur ska föreningsidrotten överleva när skolidrotten inte räcker till och de som redan intresserat sig för en idrott går till kommersiella satsningar? 

 – Jag tror att idrottsrörelsen överlever genom sina starka värden, genom att man trycker på idealitet, laganda och delaktighet, till skillnad från den kommersiella idrotten där prestation är i fokus. Det blir en utmaning för idrottsrörelsen som dock den traditionella föreningsidrotten bör betona och som är värd att stå upp för, säger Christian Augustsson.

För mer information kontakta Christian Augustsson på telefon 0709-56 11 01.

Barnhjärnan 2016 är en konferens som samlar flera av landets främsta experter som verkar för att främja, förebygga och utveckla barns och ungdomars förmåga till skolprestationer, idrott och rörelse – för en bättre framtida hjärnhälsa. Konferensen äger rum den 3 oktober på Karlstad CCC.

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.