Kartläggning av klimatförändringar i media
Doktoranden Sol Agin, vid ämnet medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet, har sammanställt litteraturöversikten ”Mapping the Field of Climate Change Communication 1993–2018”.
- Syftet med min systematiska litteraturöversyn är att belysa området miljö- och klimatförändringskommunikation, säger Sol Agin. Studien ger förhoppningsvis en större förståelse för metodologiska, teoretiska och geografiska tillvägagångssätt inom området.
Området klimatförändringar är extremt komplext. Det finns olika sidor i debatten, kritiken kommer från många håll och sedan sociala medier på det. Att ha en åsikt om en så komplex sak har blivit tillgängligt för alla.
- Det skrivs mycket om just det här. Jag tror att det till viss del beror på att området just är så svårt och komplext, säger Sol Agin. Man läser på om den lilla bit som man snubblar över och sedan jobbar man in sig i sina nätverk och sociala kanaler. Komplexiteten gör att det är svårt att få en överskådlig blick av ämnet och därför blir det ensidigt. Man får en ”information overload” och kan lätt fastna i ett tankemönster. Har man väl positionerat sig där är det svårt att ta till sig ny information
Som forskare eller miljövetare är det rena drömmen att ens område får en så enorm uppmärksamhet. Men samtidigt kan det vara en börda med så kraftig exponering. Inom klimatförändringskommunikation finns exempelvis inga tydliga stigar att följa för den nyfikne.
- Det är bekymmersamt och en av anledningarna till min och professor Michael Karlssons artikel. Vi ville reda ut vilka stigar som finns att följa. Media i allmänhet och nyhetsmedia i synnerhet har ett ansvar att rapportera om det här på ett sätt som läsarna förstår. När vi då pratar om att politik, ekonomi och hela vår samhällsstruktur behöver ändras då blir det lätt väldigt brett. Då är det ur en informationsvinkel lätt att välja en viss ram för rapporteringen, vilket gör det ganska enkelspårigt och svårt att ta till sig helhetsbilden.
- Bakom klimatförändringarna finns det exempelvis komplexa väderfenomen och när naturvetare raddar upp siffror och termer så tappar de ofta målgruppen. När forskningen inte kan förklara på ett enkelt sätt – hur ska då en journalist kunna göra det? Jag tror att de gör så gott de kan även om det skulle gå att förbättra rapporteringen.
- Tittar man på vad som faktiskt undersöks så trodde jag inte att det skulle vara så överväldigande mycket nyhetsmedia. Jag trodde att politiker och institutioner skulle få mer utrymme.
Något som jag tycker är värt att belysa är att forskningen är dålig på att snappa upp de områden som är värst drabbade av klimatförändringar. De porträtteras ofta i media som något som händer en bit bort och inte på vår egen bakgård. De är inte representerade i forskningen och det tycker jag är synd.
Läs artikeln ”Mapping the Field of Climate Change Communication 1993–2018”
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/17524032.2021.1902363
Läs en längre intervju med Sol Agin
Kontakt
Sol Agin, Karlstads universitet
sol.agin@kau.se
Om Karlstads universitet
Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och 1 300 anställda. Karlstads universitet - vi utmanar det etablerade och utforskar det okända.
Powered by Notified