Karlstads universitets sommarforskarlista 2016

Forskare vid Karlstads universitet kan bistå med sin kunskap även under sommarmånaderna. Här är några exempel på aktuell forskning vid universitetet.

Hur lyckas vi förändra våra beteenden på ett sätt som är önskvärt för oss själva och samhället?
Hur gör människor för att ändra ett beteende i sina liv, till exempel börja leva mer hälsosamt eller ta vara på sin fritid på ett sätt som leder till ökat välmående? Och hur får vi fler människor att börja energispara och källsortera för att få ett långsiktigare samhälle? Beteendeförändring blir idag alltmer populärt. Människor vill ändra sina beteenden till vad de uppfattar som mer önskvärt (exempelvis leva mer hälsosamt). Samhällen likaså (exempelvis källsortera). Därtill försöker företag få oss att ändra beteenden i flera avseenden (exempelvis minska matsvinn). Alla som försökt ändra antingen sitt eget eller någon annans beteende har upptäckt hur svårt det är. Hur skall man egentligen göra, vad behöver man tänka på och vad säger forskningen om detta? Om detta och andra konsumentpsykologiska frågeställningar i allmänhet forskar Per Kristensson, professor i psykologi vid Centrum för tjänsteforskning.

Per Kristensson, professor i psykologi, Centrum för tjänsteforskning, e-post: per.kristensson@kau.se, tel: 070 974 0860

Medeltid, vikingar och svensk fattigdom genom tiderna
Under sommaren besöker semesterfiraren gärna muséer och runtom i landet pågår tornerspel, medeltidsveckor och vikingaliv. Peter Olausson, forskare och historiker på Karlstads universitet, är särskilt intresserad av vikingatiden och medeltiden, men även aktuell med ett pågående projekt kring värmländska Sahlströmsgården som kulturturistisk motor under hundra år. Andra forskningsområden som han är engagerad i handlar om svensk fattigdom genom tiderna, där han medverkat i boken Den svenska socknen från Riksarkivet. Och så firar hembygdsrörelsen 100 år som riksorganisation och Peter Olausson har studerat denna rörelse som social och kulturell faktor.

Peter Olausson, e-post: peter.olausson@kau.se, tel: 073-219 27 04

Konsumentbeteende – vad triggar konsumenter att handlar mer Anders Gustafsson är professor i företagsekonomi vid CTF, Centrum för tjänsteforskning, och forskar bland annat om konsumentbeteende – främst vad som får konsumenter att handlar mer. Han har bland annat studerat hur konsumenter påverkas av beröring, t ex i form av en klapp på axeln från en butiksanställd, och dofter i butik.

Anders Gustafsson, professor i företagsekonomi, tfn 070-590 66 67, e-post: anders.gustafsson@kau.se

Hur mår våra barn och unga?
Curt Hagquist är professor i folkhälsovetenskap och föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa. Han forskar bland annat om skolbarns psykiska hälsa samt om ungdomars drog- och alkoholvanor. Curt leder forskningsprogrammet "Effekter av förändrade livsvillkor på barns och ungdomars psykiska hälsa" som 2013-2018 finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap och föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, e-post: curt.hagquist@kau.se, tel: 070-610 25 36

Nya medier och barns och ungas läsande i skola och på fritiden
Christina Olin-Scheller forskar bland annat om mobiltelefonernas roll i klassrummen och vad de används till och när. Hennes forskning belyser också hur läsundervisning kan struktureras för att vara effektiv och frågor kring den ökade utgivningen av lättläst skönlitteratur för unga. Christina Olin-Scheller forskar även om barn i glesbygd och deras digitala användningsmönster hemma och i skolan samt om lärare som diskuterar yrkesrelaterade frågor på sociala medier.

Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete, e-post: Christina.Olin-Scheller@kau.se, tel: 070-215 12 91

Barn som utsätts för våld och fara
Kjerstin Almqvist forskar bland annat om reaktioner hos barn som utsätts för våld eller far illa kan uppmärksammas och vad som hjälper barnen och deras familjer.I projektet iRiSk, ett regeringsuppdrag finansierat av Socialstyrelsen, prövas fyra olika evidensbaserade insatsmetoder för våldsutsatta barn i socialtjänst och i barn- och ungdomspsykiatri, Project Support, Child Parent Psychotherapy, Kids´Club och TF-KBT. Olika modeller för insatser i grupp prövas i samarbete med Linnéuniversitetet och i samarbete med Örebro Universitet utvärderas införande av rutinfrågor om våld i barnhälsovården.

Kjerstin Almqvist, adjungerad professor i medicinsk psykologi, e-post: Kjerstin.Almqvist@kau.se, tel: 070-222 90 16

Solceller - framtidens energikälla
Globalt ökande energibehov gör att vi står inför en annalkande energikris. Behovet av att hitta förnybara energikällor som alternativ till fossila bränslen är stort. Vårt bästa val är solenergi, eftersom den tillgängliga effekten överstiger det globala energibehovet med råge. Globalt ökar användning av solceller mycket snabbt, med en 25% ökning bara under det senaste året. I flera av världens länder har nu priset för solel nått samma nivå som el genererad från andra källor och detta kommer att ske i fler och fler länder och regioner under året.

På forskningssidan händer det också mycket med allt högre verkningsgrader för den befintliga solcellstekniken samtidigt som helt nya material spelar en allt viktigare roll. Forskare på Karlstads universitet arbetar med att hitta billigare solcellsteknik med hög verkningsgrad och med att öka livslängden för tryckbara polymersolceller.

Ellen Moons, professor i fysik, tel  054 700 1903, mobil 0708-660209, eller ellen.moons@kau.se. (Ej tillgänglig 30/6-13/7)

Effekter av exponering för hormonstörande ämnen
Kemikalier som avges från vanliga konsumtionsprodukter och byggnadsmaterial kan ha betydelse för barns hälsa och utveckling. Detta gäller framförallt för kemikalier som kan ha hormonstörande egenskaper. Exponering för sådana ämnen under graviditet och spädbarnsår kan ge effekter som blir synliga först långt senare. Exempel är ftalater som finns i mjukgjord plast, bisfenol a som finns i hård och klar polykarbonatplast, perfluorerade ämnen som finns i textilier och flamskyddsmedel som finns i elektroniska utrustningar. I SELMA-studien undersöks hur gravida kvinnor är exponerade för en lång rad hormonstörande ämnen och hur detta påverkar fostret med avseende på utveckling och hälsa senare i livet.

Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap och projektledare för SELMA-studien, tfn 070-58 66 565

Tor-nätverket och rätten till anonymitet på nätet
Att vara anonym på internet och att kunna använda det utan censur är viktiga frågor när det kommer till mänskliga rättigheter, inte minst för människorättskämpar, visselblåsare och journalister. Tor-nätverket används av hundratusentals människor som vill ha tillgång till internet anonymt och för att undvika censur. På datavetenskap vid Karlstads universitet forskar och arbetar man kring frågor som hur Tor-nätverket kan skyddas mot censur och övervakning av de som använder nätverket. I projektet Hoppet till Tor har man som mål att systematiskt utvärdera och skräddarsy befintliga skydd i nätverket som ska se till att Tor inte censureras och att användarnas internetvanor inte går att övervaka utav till exempel internetleverantörer.

Tobias Pulls, postdoktor i datavetenskap, tfn 070 601 5318, e-post tobias.pulls@kau.se

De forskar om personsäkerhet
Centrum för personsäkerhet, CPS, är ett forsknings- och kunskapscentrum inom det personskadeförebyggande området. Det gäller sådant som trafiksäkerhet, arbetsmiljö, produktsäkerhet, brandsäkerhet, patientsäkerhet med mera. Barnsäkerhet, äldresäkerhet samt vålds- och suicidprevention är andra viktiga områden. Idén bakom CPS är att erbjuda ett samlat vetenskapligt stöd för detta breda fält utifrån en kombination av medicinska, samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga perspektiv. Ragnar Andersson är föreståndare för CPS, ett forskningscentrum som är unikt genom sin bredd på personsäkerhetsområdet.

Ragnar Andersson, professor i riskhantering och föreståndare för Centrum för personsäkerhet, tfn 070-66 34 038

Skyfall, översvämningar och andra naturkatastrofer
Vad händer med en stad när det regnar mycket? Hur påverkas samhället av översvämningar? Vad kan samhället göra för att minska effekterna av extremt väder? På Centrum för Klimat och säkerhet, söker forskarna svar på frågor om risker som hör samman med skyfall, översvämningar, stormar och havsytehöjning. Extra intresserade är de av samhällets förmåga att hantera konsekvenserna av extremt väder.

Mikael Granberg, professor i statsvetenskap och centrumföreståndare, tfn 072-305 64 67, e-post mikael.granberg@kau.se

Fritidshem under press
För många barn är fritids en viktig del av sommarlovet. Maria Hjalmarsson forskar bland annat om hur fritidspedagogrollen och verksamheten i fritidshem tar form genom utbildningspolitiska förändringar, marknadsanpassning och ökade kvalitetskrav. Fritidshemmen är en del av skolan, men verksamheten är frivillig och har inte som skolan mål att uppnå. Själva uppdraget handlar om att komplettera skolan och att stimulera elevers sociala, emotionella och intellektuella utveckling.  Maria Hjalmarssons forskning har visat att fritidspedagoger har en avsevärd etisk kompetens att hantera situationer som uppstår i vardagen och använder denna kompetens för att skapa ett hållbart omsorgsklimat i elevgrupperna. Forskningen visar också att fritidspedagoger får förhålla sig till dagens betoning på mätbar kunskap och elevers resultat, trots att elevers kunskap inte värderas på det sättet i fritidshemsverksamheten. Resultat från hennes forskning pekar även på hur fritidspedagoger hela tiden kämpar för att legitimera sin verksamhet och värdet av sitt yrkeskunnande.

Maria Hjalmarsson: e-post maria.hjalmarsson@kau.se, tel: 0738- 34 39 44

Att räcka till i ett alltmer pressat arbetsliv
Arbetet kan vara en källa till meningsfullhet, glädje och gemenskap, men det kan även präglas av höga krav och stress. Något som på sikt är ohållbart. Hur ska vi hålla på sikt när alltfler tar med sig jobbet hem, när man vabbar eller har semester? Ann Bergman forskar inom arbetsvetenskap och fokuserar på hur hållbart arbetslivet är idag. Hennes forskning berör bland annat jämställdhet i arbetslivet, kvinnor och mäns arbetsvillkor, relationen mellan arbete och övrigt liv samt makt och inflytande i arbetslivet.

Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap, Handelshögskolan vid Karlstads universitet, e-post: ann.bergman@kau.se, tel: 073-460 65 59

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.