​Höga förväntningar på rätt i digitala nyheter

Det går fort när nyheter produceras och publiceras på webben. Det ökar risken för fel, men innebär också att felen kan rättas till. Artiklar kan förändras inom loppet av några minuter och ett klockslag visar när senaste ändringen gjordes. Men forskning vid Karlstads universitet visar att allmänheten har höga förväntningar på att nyheter ska vara rätt från början och de har inte mycket överseende med när det blir fel.

I en studie av svenskarnas attityd till fel och rättelser i digitala medier mättes vad användarna tyckte om fel i nyheter på nätet samt om inställningen påverkades av hur allvarliga och frekventa felen var. Forskarna mätte i vilken grad användarna litade på medier generellt och faktorer som ålder, kön, utbildningsnivå och medievanor fanns också med. I studien fick användarna även svara på om de tog del av nyhetsflödet i mobiltelefon, dator eller surfplatta.

- Människor förväntar sig att det är rätt från början. Journalister ska förmedla korrekta och relevanta nyheter, digitalt och snabbt spelar ingen roll. Även när journalistiken attackeras och falska nyheter sprids, har publiken höga och traditionella krav på nyhetsmedierna, konstaterar Michael Karlsson, forskare i medie-och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet.

Användarnas bakgrund eller medievanor påverkar inte attityden till fel och rättelser i den digitala nyhetshanteringen i någon större utsträckning, enligt undersökningen. Men en skillnad finns: de som redan ett högre förtroende för medierna än genomsnittet är den grupp som mest uppskattar när nyheterna på nätet rättas.

Forskarna anlitade TNS Sifo och ett webbaserat frågeformulär skickades ut till nästan 8000 personer i Sverige i åldrarna 16 år och uppåt. Drygt 2000 svarade, hälften kvinnor och hälften män. En majoritet av de som svarade, 60 procent, är negativa till fel i nyheter.

Hellre rätt än snabbt
Hur allvarliga felen är spelar roll för acceptansen. Fler än hälften, cirka 66 procent, accepterar mindre fel som snabbt rättas till. Öppenhet om fel uppfattas som positivt, det vill säga när journalisten rättar och anger detta vid artikeln. Användarna är negativa till fel som inte rättas och när det gäller allvarliga felaktigheter ogillas detta av nästan alla, 90 procent.

Hos den som redan har ett högt förtroende för medierna kan arbetssättet med att rätta fel och öppet redovisa detta stärka tilliten ytterligare. Men det är små skillnader och rättelser väger inte upp en bristfällig journalistik.

- Det är viktigare än på länge att journalister inte i brådskan rundar hörnen, särskilt med tanke på Trumps utspel mot medierna, och förmåga att leverera lögner som alternativa fakta. Transparens har liten betydelse för publiken i allmänhet och för den journalistiska trovärdigheten.Ytterligare ett tecken på att folk är trötta på falska nyheter är att Facebook nu lanserar ett nytt sätt att hantera felaktiga nyheter som sprids via nätverket på grund av reaktioner från användarna, berättar Michael Karlsson.

Studien presenteras i artikeln ”Do Not Stand Corrected: Transparency and Users’ Attitudes to Inaccurate News and Corrections in Online Journalism”, som finns publicerad i Journalism and Mass Communication Quarterly.

Författare är professor Michael Karlsson, Karlstads universitet tillsammans med docent Christer Clerwall, Karlstads universitet och professor Lars Nord, Mittuniversitetet. Studien ingår i ett större projekt om online-journalistik och förändringar i journalistiken ur ett användarperspektiv.

För mer information kontakta: Michael Karlsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet: michael.karlsson@kau.se, tel 070–213 99 97

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.