Funkar cykelhjälmslagen?

I januari 2005 infördes lagen om att cyklister under 15 år ska använda cykelhjälm. Forskare på Centrum för personsäkerhet vid Karlstads universitet har utvärderat effekten av lagändringen. Resultatet visar att hjälmanvändningen bland unga cyklister ökade samtidigt som andelen barncyklister som vårdats för huvudskador gick ned.

- Hjälmanvändningen har under de senaste årtiondena ökat kontinuerligt över tid, både bland barn och vuxna, säger Carl Bonander, doktorand i risk- och miljöstudier och huvudansvarig för studien. Cykelhjälmslagen har i sig inte bidragit till en fullständig hjälmanvändning bland svenska barn, men ett trendbrott syns tydligt vid lagens införande med en ökning på cirka 10-12 procentenheter.

Avskräckande och normskapande
Syftet med denna typ av lagstiftning är ofta att uppnå en storskalig beteendeförändring som inte har kunnat åstadkommas genom frivilliga uppmaningar. Den grundläggande tanken är då att avskräcka från oönskat beteende, i det här fallet att cykla utan hjälm. Ibland är syftet att genom lagstiftning försöka skapa nya normer genom de signaler som lagstiftningen ger.

- En möjlig förklaring till hjälmlagens effekt kan vara att föräldrar och lärare har fått ett redskap för att påverka sina barn och elever i frågan om att använda hjälm när de cyklar.

Armbrott vanligaste skadan
Varje år uppsöker cirka 2 500 svenska barn akutmottagningar till följd av cykelolyckor. Många klarar sig undan relativt lindrigt efter en cykelolycka, men risken för permanenta men eller dödsfall är trots det ständigt överhängande. Den vanligaste typen av skada bland de cyklister som söker vård är armbrott, men huvudskador är den vanligaste orsaken till tidig död och funktionshinder.

- Att uppmana människor att frivilligt använda hjälm har generellt sett visat sig vara svårt. Det har under flera årtionden gjorts åtskilliga försök, men hindren har visat sig vara många.

Studien om cykelhjälmslagen är ett delarbete i en licentiatuppsats om metodik för effektutvärdering av säkerhetsåtgärder. Uppsatsen lades fram på ett offentligt licentiatseminarium på Karlstads universitet fredagen den 22 maj.

För mera information kontakta Carl Bonander, 054-700 26 26, 076-241 82 69, carl.bonander@kau.se

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.