Folkbokförningsfelet – en samhällsutmaning med oklar adress

Under tre och ett halvt års tid har forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, studerat förnyelsen av den svenska folkbokföringen. Det påtalas ofta hur brister i systemet kan leda till identitetsrelaterad brottslighet. Nu släpps en rapport där forskarna ger en inblick i det pågående utvecklingsarbetet.

Sedan 1991 ansvarar Skatteverket för folkbokföringen, en sedan länge föråldrad verksamhet med omoderna IT-system. År 2017 initierade myndigheten ett utvecklingsarbete med en betydande investering för att förnya och modernisera folkbokföringen.

Forskarna Johan Quist och Martin Fransson vid CTF har följt utvecklingsarbetet för att få en möjlighet att lära om stora förändringsprocesser i offentlig sektor. Resultatet presenteras i rapporten ”Folkbokförningsfelet – en samhällsutmaning med oklar adress”.

För litet manöverutrymme
Under studieperioden utsattes folkbokföringen för ett omfattande tryck från politiker och media. För att förklara varför myndigheten hamnat där man är vid slutet av perioden, behövde forskarna även studera och förstå händelser utanför Skatteverkets väggar. Exempelvis påverkar andra myndigheters utvecklingsagendor möjligheterna att skapa gemensamma lösningar. Men också hur området målas upp av olika samhällsdebattörer.

- Vi menar att det finns en skillnad mellan hur problemen inom folkbokföringen, å ena sidan, beskrivs i media och politiska samtal och, å andra sidan, det begränsade manöverutrymme som myndigheten faktiskt har. Ska man komma till rätta med samhällsutmaningar med gränsöverskridande karaktär måste regeringen adressera hela det system av aktörer som kan göra något åt saken, säger Johan Quist.

Amortering på en historisk skuld
Rapporten visar också att folkbokföringen är sig lik, trots tre och ett halvt års förnyelsearbete och en betydande investering. Även om IT-systemen, felaktigheterna i registren och handläggarnas vardag är i stort som förut, finns det områden som förbättrats.

- Några konkreta exempel är att Skatteverket och begravningsbranschen nu integrerar sina resurser. Myndigheten har också utvecklat formerna för att beräkna mängden fel i folkbokföringen och ber i allt högre utsträckning, och på nya sätt, medborgare att bidra med kunskap om sin egen situation genom nya digitala tjänster, säger Martin Fransson. Dessutom har Skatteverket lagt mycket möda på att skapa en god grund för de kommande årens utvecklingsarbete. Amorteringen på den historiska skulden vad gäller föråldrade IT-system har påbörjats.

Förändringsprocesser i offentlig sektor
Forskarna hoppas att rapporten kan tjäna som underlag för att diskutera och lära om stora förändringsprocesser i offentlig sektor. Den utgör en detaljrik fallbeskrivning där läsaren själv kan reflektera och göra sina egna tolkningar och rör alltifrån hur hängivna myndighetspersoner brottas med ett trögt och eftersatt IT-system till illegal invandring och organiserad brottslighet. Forskarna avhandlar beslutsprocesser för stora IT-investeringar, relationen mellan planering och handling samt juridikens roll i utvecklingsarbete.

Rapporten är ett resultat av följeforskning som finansierats av Skatteverket och som utförts vid CTF.

Länk till: ”Folkbokförningsfelet – en samhällsutmaning med oklar adress” i Digitala Vetenskapliga Arkivet.

För mer information kontakta:
Johan Quist, docent i företagsekonomi, johan.quist@kau.se, 070 561 84 64.
Martin Fransson, lektor i företagsekonomi, martin.fransson@kau.se, 070 561 84 65.