Digitala lärplattformar förändrar klassrummet

På vilket sätt påverkar användningen av digitala lärplattformar undervisningen i klassrummen på gymnasiet? Vad händer med samspel och lärande när varje elev har sin egen dator och undervisningen flyttar till nya digitala rum? Det är några av de frågor forskare från Karlstads universitet ska söka svaren på i det nya projektet "Plattformspedagogik - en studie om att synliggöra nya rum för lärande i det digitala klassrummet".

Olika typer av lärplattformar används alltmer i skolan. De kan vara digitala verktyg för att till exempel samla administration av skolfrånvaro, bedömningar och kommunikation med hemmet, men används också allt mer som ett pedagogiskt stöd för planering och organisering av undervisning.

I projektet "Plattformspedagogik - en studie om att synliggöra nya rum för lärande i det digitala klassrummet" kommer forskarna att ha fokus på de lärplattformar som används för undervisning och som bygger på att varje elev har sin egen dator eller surfplatta. Undervisning via lärplattformar innebär att elever och lärare kan kommunicera och arbeta tillsammans på nya sätt, såväl under lektionstid som utanför klassrummets väggar. Förutom att arbetet förflyttas från klassrummet till de nya rummen på skärmen, sker en förflyttning från kollektiva arbetsformer till en ökad grad av individualisering.

- Vi vill undersöka hur arbetet i lärplattformar påverkar elevers och lärares deltagande i undervisnings- och lärandeförlopp, och vad det betyder för det ämnesinnehåll som formas. Skolans digitalisering och den ökande utbredningen av plattformarna har inneburit nya villkor för aktiviteterna i klassrummen, både begränsningar och nya möjligheter, men vi saknar idag kunskap om konsekvenserna, säger Marie Tanner, projektledare och docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Svenska, matte och historia
I studien fokuserar forskarna på ämnena svenska, matematik och historia. Forskarna kommer att följa två gymnasieklasser med hjälp av videoinspelningar i klassrummet, fokusgrupper och genom att elever och lärare får föra loggbok över sin användning av lärplattformarna utanför lektionstid.

Förutom Marie Tanner, deltar Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete, Yvonne Liljekvist, docent i matematikens didaktik och Johan Samuelsson, docent i historia, samtliga vid Karlstads universitet.

Forskningsprojektet tilldelades nyligen 4,4 miljoner kronor av Vetenskapsrådet och kommer att pågå i tre år, från 2020 till och med 2022.

För mer information kontakta: Marie Tanner, projektledare och docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, marie.tanner@kau.se eller tfn: 070-290 13 56.

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.