Arbetsmiljö och arbetsförhållanden inom hästnäringen i ny forskning

Åsa Bergman Bruhn, nybliven doktor i arbetsvetenskap vid Handelshögskolan.

Att förena sitt fritidsintresse med sitt jobb medför utmaningar i form av exempelvis gränsdragningar. Åsa Bergman Bruhn, nybliven doktor i arbetsvetenskap vid Handelshögskolan, har i sin avhandling tittat på den svenska hästnäringen.

Avhandlingen ”The double-sided nature of lifestyle-oriented work within the Swedish equine sector: Characteristics and consequences for employee health and well-being” handlar om skärningspunkten mellan arbete och fritid där mycket bygger på den personliga livsstilen och intresset. Åsa Berman Bruhn har specifikt tittat på den svenska hästnäringen men likheterna med andra branscher är slående.

- Även om min avhandling är väldigt kopplad till hästnäringen och annat livsstilsorienterat arbete så kan resultaten överföras till andra grupper av anställda som också drivs av ett stort personligt engagemang och en passion för sitt arbete, exempelvis sjuksköterskor, lärare och personal inom socialtjänsten, säger Åsa Bergman Bruhn. Drivs man av engagemang och motivation så kan vi slås ut av stress, psykisk ohälsa och fysiska besvär.

Och engagemanget inom hästnäringen är högt. Skyhögt. Inte sällan finns ett tydligt motstånd till rationaliseringar och effektiviseringar kring hantering och skötsel av hästar. Det ska lyftas, mockas, tränas och utfodras utefter 100-åriga traditioner. Jämför gärna med hur nötkreatur hanteras i moderna jordbruk. Att bli klappad på nosen och ompysslad hör knappast till en svensk kossas vardag.

- Det är en avhandling inom arbetsvetenskap och jag har alltså tittat på arbetsmiljö och arbetsförhållanden inom hästnäringen och det är en studie genomförd med enkäter, intervjuer och observationer på plats i stallmiljö. Det har även varit många samtal med nyckelpersoner inom svensk hästnäring. 

Jämför gärna med hur nötkreatur hanteras i moderna jordbruk. Att bli klappad på nosen och ompysslad hör knappast till en svensk kossas vardag.

- När de som har erfarenhet från jordbruk kommer in och arbetar i stallmiljöer skrattar de nästan åt hästnäringen. De kan inte förstå hur de kan jobba så manuellt när det finns hjälp att få i form av rationalisering och automatisering av exempelvis mockning, utfodring och, till viss del, träning. Men kulturen inom hästnäringen är otroligt tydlig – man ska inte klaga utan arbeta på med det som är bäst för hästen. Vi har alltså reproducerat den här kulturen i norra Europa fast viss mekanisering skulle innebära att hästen presterar minst lika bra och dessutom skulle må bättre då det skulle frigöra tid åt skötaren för att ägna mer tid åt hästarna.

Vad hoppas du att din avhandling kan användas till?

- Jag vill hjälpa hästnäringen att ta tag i dubbelsidigheten. För även om arbetet är attraktivt och meningsfullt så måste man titta på det utifrån ett hälso- och hållbarhetsperspektiv. Det ska vara hållbart över tid. Intressant är att under de här åren jag varit involverad i de här forskningsprojekten så skulle vi göra mätningar både före och efter. Det visade sig dock vara omöjligt då i princip alla anställda på travanläggningarna hade slutat. Hästnäringen signalerar att det från att ha varit en god tillgång på arbetskraft nu är svårt att rekrytera och framför allt att bibehålla arbetskraft. Så jag hoppas att min avhandling kan vara till hjälp för hästnäringen att skapa anställningar som både är attraktiva och hållbara.

The double-sided nature of lifestyle-oriented work within the Swedish equine sector: Characteristics and consequences for employee health and well-being

Åsa Bergman Bruhn, doktor i arbetsvetenskap, Högskolan Dalarna. Disputerade gjorde Åsa vid Handelshögskolan vid Karlstads universitet.