Bakom administration står administratörerna. En yrkesgrupp som David Regin Öborn, nybliven doktor i arbetsvetenskap vid Handelshögskolan, har fokuserat på i sin forskning. Och startskottet kom ur ett explosivt utbrott under ett möte.
– Dels en nyfikenhet på gruppen, den typ av administrativa servicesarbeten som denna typ av administratörer kan klassas som är ganska dåligt undersökta. Det finns en tendens idag tycker jag att vi skriver och pratar mycket om administration och administratörer, men vi pratar inte så ofta med administratörerna, i form av forskning. Jag tycker att det är ett viktigt område som rymmer många intressanta frågeställningar kring arbetsfördelning, könsmönster, ledning och styrning av organisationer.
– Att det är väldigt olika, ingen dag är den andra lik, och att det beror väldigt mycket på vad som ”kommer in” och vad andra i ens omgivning håller på med. Jag hade nog på förhand en bild av att det kunde vara väldigt varierande och se olika ut dels från dag till dag men också på olika ställen inom organisationen. Men samtidigt så hade jag nog trott att det skulle finnas mer gemensamma riktlinjer och en tydligare bild både bland administratörer och akademiker vad jobbet ska bestå i.
– På många sätt är det en tillgång i det att det ger flexibilitet för både verksamheten, stödmottagarna men också för administratören som på det sättet har möjlighet att forma och utveckla sina arbetsuppgifter utifrån behov, intresse och förmågor. Men det finns såklart också risker. En sådan risk är gränsdragningsproblematiken – om man inte vet vad som egentligen ska ingå i arbetet är det svårt att säga vad som inte ska ingå.
– Dels så tror jag att det på sätt och vis behöver vara så för att det ska fundera i praktiken, i alla fall just nu. Det tror jag hänger samman med de spänningarna inom organisationen som framträder i mina resultat, inte minst gällande arbetsinnehåll och administration för akademisk personal, och till viss del rollkonflikter mellan ledning, administrativ struktur och akademisk struktur. Lite förenklat så kanske man kan se det som en otydlighet åt två håll – dels en otydlighet kring vilket stöd eller typ av stöd som efterfrågas från ”kärnverksamheten” – dels vilket stöd som egentligen erbjuds från ”stödfunktionen”. Då det inte finns en klar, gemensam bild kring det – och eventuellt finns en del motstridigheter kring vad som efterfrågas och erbjuds – så blir såklart arbetsbeskrivningen för den enskilde också vag.
– Det som framkommer i min studie är å ena sidan det friutrymme och utrymme att forma tjänsten och arbetet utifrån upplevda behov, intressen och förmågor, men å andra sidan risken med en för stor arbetsmängd och slitningar i att hamna mitt emellan olika förväntningar och föreställningar kopplat till vad den anställde ska göra.
– Om jag ska nämna en sak så är det den obestämbara positionen mellan olika intressenter och aktörer som administratörerna befinner sig i, och hur det för med sig både risker och möjligheter.
– Jag hoppas att mina resultat och bidrag från de enskilda artiklarna kan vara till nytta för vidare forskning och kan bidra till olika vetenskapliga diskussioner kopplat kanske framförallt till organisationsstudier. Då tänker jag inte minst på frågan om tillhörigheter och lojaliteter, hur de lika relationsbanden inom en organisation påverkar handlingar inom den – och kanske inte minst då att det är svårt att veta så mycket om dem innan vi frågar om dem.
The indeterminate position in-between: Work relations amongst university administrators
Karlstads universitet forskar och utbildar kring samhällsviktiga frågor. Våra medarbetare och studenter drivs av att svara på nutidens och framtidens samhällsfrågor. Universitetet erbjuder 85 program på grund- och avancerad nivå samt 750 kurser inom drygt 50 ämnesområden.