2020-02-25 14:42Nyheter

Historiska händelser och dess förklaringar – Joakim Wendell har analyserat hur lärare och elever hanterar dem

null

I sin doktorsavhandling ”Teaching and learning historical explanation: Teacher and student cases from lower and upper secondary history”, tar sig Joakim Wendell an den spännande utmaningen att undersöka hur lärare och elever förhåller sig till frågan om att förklara varför saker och ting hände i historien och hur lärare väljer att förmedla kunskapen till sina elever.

– Varför utbröt det exempelvis en revolution i Frankrike 1789? Eller vilken roll spelade Adolf Hitler som person i nazisternas framfart? Man behöver i någon utsträckning förklara varför saker och ting hände i historien, det är det jag är intresserad av, förklarar Joakim Wendell.

Joakim Wendell har främst tittat på historieundervisning och hur lärare hanterar överväganden, deras tekniker och vilka slags förklaringar deras lärande resulterar i. Två av avhandlingens studier fokuserar i sin tur på hur elever hanterar sina uppgifter och vilka historiska förklaringar de leder fram till.

– Gemensamt för historieämnet i grundskolan och gymnasiet är 1900-talets historia med tydligt fokus på de två världskrigen, förklarar Joakim Wendell. Det jag har flest exempel på är diskussioner kring Adolf Hitlers väg till makten. Ämnet kan kanske till viss del tyckas vara uttjatat, men samtidigt är det tacksamt eftersom de flesta kan relatera till de händelserna på något sätt.

Om en historisk händelse har blivit påverkad av populärkulturen, kan man då säga att händelsen har fått ett annat liv?

– Ja, i en av mina artiklar för jag ett litet sådant resonemang, förklarar Joakim Wendell. Det jag försöker göra är att identifiera om det finns några övergripande strategier och förhållningssätt till historiska förklaringar.

Tre huvudinriktningar

Historisk kunskap kan beskrivas utifrån tre huvudinriktningar – empirisk, disciplinär och som orientering i det vanliga livet. Den empiriska inriktningen kan exempelvis resultera i att du som elev behöver svara på frågan: ”Beskriv tre orsaker till första världskrigets utbrott”. Klarar du det så får du tre poäng.

Den disciplinära handlar i sin tur om att förstå hur de här historiska framställningarna konstrueras och att förklaringar alltid är en tolkning, ett urval, som kräver att vi behöver värdera hur viktiga de här olika faktorerna är. Då behöver man hantera olika begrepp för att kunna avgöra hur en orsak är viktigare än en annan.

– Det blir en mer komplex hantering. Hur man som lärare tänker runt sådana frågeställningar är intressant, säger Joakim Wendell.

Kontrafaktiska resonemang

En framgångsrik väg att gå är att införa kontrafaktiska resonemang och exempelvis lyfta ut Hitler ur ekvationen. Eleverna får då ställa sig frågan: ”Vad hade hänt om Hitler inte funnits, hade nazisterna då fortfarande kommit till makten”? Sedan förs resonemanget utifrån att försöka avgöra hur viktig Hitler verkligen var.

– Då kan eleverna kanske komma fram till att han inte var helt central, förklarar Joakim. Han var viktig på sitt sätt, men det kanske fanns ännu viktigare faktorer. Eleverna kan då se någonting annat än den här Hitler-gestalten.

Historia som orientering i livet

En tredje inriktning är att tala om historia som en orientering i det vanliga livet, alltså att använda historien för att kunna förstå sig på nutiden. Utifrån det har Joakim Wendell försökt analysera hur framförallt lärarna, men också eleverna, hanterar förklaringar.

– Där har jag kunnat se en del intressanta saker i kontrast till varandra. Jag har tittat på två lärare – en undervisade om andra världskriget och den andra om den neolitiska revolutionen, övergången till jordbruk.

I fallet med Hitler och andra världskriget lutade sig undervisningen tungt på ett empiriskt material. Klassisk korvstoppning av fakta. Läraren som undervisade om den neolitiska revolutionen använde istället väldigt mycket öppna frågor som gav eleverna möjlighet att på egen hand tolka och vrida på innehållet i undervisningen.

Laddade historiska förklaringar

– Som forskare har jag kommit fram till att det förmodligen är lättare att lägga tolkningsaspekter på något som inte är så nära och så starkt historiekulturellt knutet, säger Joakim Wendell. Om man öppnar upp berättelsen om Hitler och andra världskriget för mycket så kan det bli problematiska tolkningar som man inte vill ha i klassrummet. Det blir alltså mer låst än den historia som inte är lika laddad. Det är en spännande iakttagelse.

Sedan ska historia inte bara handla om det förflutna, resonerar Joakim Wendell. Den kan också ge oss verktyg för att förstå världen omkring oss, hjälpa oss att orientera oss i nutiden och öka förståelsen för hur det är för människor från andra kulturer. Det sistnämnda knyter an till vad som i forskningen kallas för historisk empati och kopplar till orienteringsaspekten av historia just för att det handlar om att empatisera med en person av en annan tid som levt under helt andra förutsättningar. Det skulle kunna ses som en didaktisk möjlighet att jobba med för att bättre förstå andra människor än sig själv.

Tar de här sätten att undervisa längre tid än att ”läsa boken och bli förhörd”?

– Inte nödvändigtvis, säger Joakim Wendell. Det handlar helt om hur man väljer att göra det och beroende på vad man är ute efter. Som forskare försöker jag förstå varför en lärare gör som den gör, inte ta reda på om den gör rätt eller fel.

För de lärare som har ett väldigt tydligt empiriskt fokus, där fakta står i centrum, är inte sättet problematiskt utan det är att eleverna saknar en historisk referensram. De behöver veta ett antal grundfakta.

Skulle man hela tiden hamra in fakta så blir historia aldrig något annat. Det är mycket möjligt att läraren som just då kör stenhårt med fakta sedan öppnar upp med något helt annat när det är ett annat innehåll. Jag har ju inte följt en lärare under en lång tid, utan under ett antal veckor. Där finns även ett utrymme för vidare forskning.

Vad ska du göra nu?

– Jag har funderat mycket på det och mina observationer har också fått mig att tänka – vad roligt det här är. Jag behöver kanske återvända till historieundervisning på gymnasiet.

Avhandlingen i DIVA

http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1383994&dswid=8978

Kontaktuppgifter Joakim Wendell

joakim.wendell@kau.se

Mobilnummer: 0735-744811


Om Karlstads universitet

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och 1 200 anställda. Karlstads universitet - vi utmanar det etablerade och utforskar det okända.